Ansvar och rutiner för att skolmaten lever upp till skolagen är ofta oklara. Dessutom snålas det på matkostnaderna i landets kommuner. Det visar Skolinspektionen och Skolmatens vänner i två nya granskningar.
Över hälften av skolorna saknar rutiner och system för att se till att skolmaten som serveras är näringsriktig. Det visar Skolinspektionens granskning av 96 kommuner och 14 fristående huvudmän.
Huvudmännen lägger ofta ansvaret för skolmaten på en person, i regel en kökschef, eller på entreprenad men de gör ingen uppföljning för att ta reda på vilken näring måltiderna verkligen ger.
Hos 60 procent av huvudmännen i granskningen saknades rutiner för att garantera näringsriktigheten.
I den nya skollagen, som gäller från 1 juli 2011, räknas skolmaten som en del av utbildningen. Det innebär att de som är ansvariga för skolan i en kommun måste ha rutiner och system för att se till att eleverna serveras näringsriktig mat.
– Det görs uppföljningar av till exempel andelen ekologisk mat och svinn men det som finns reglerat i skollagen att maten ska vara näringsriktig, det gör man ingen uppföljning av. Det är lite förvånande, säger Agneta Wennberg, projektledare på Skolinspektionen.
Ytterligare en ny granskning av skolmaten presenteras av Skolmatens vänner. Organisationen har för första gången kartlagt kommunernas livsmedelskostnader per elev, det vill säga kostnaden för all mat och dryck.
I snitt ligger kostnaden per portion på 9,48 kronor. Variationen ligger mellan 6,43 kronor för den billigaste och 14 kronor för den dyraste.