Nästan hälften av lärarna ångrar sitt yrkesval, visar en undersökning som Sydsvenska Industri- och Handelskammaren låtit göra. Nästan sex av tio lärare säger att lärarutbildningen utgör en liten eller mycket liten del av deras yrkeskompetens.
Sydsvenska Industri- och Handelskammaren har frågat drygt 500 gymnasielärare vid 279 gymnasieskolor över hela landet om deras jobb, karriärer och löner.
Bara 13 procent av de tillfrågade lärarna svarar att det de kan i rollen som lärare beror på deras utbildning i någon större utsträckning. 59 procent menar att lärarutbildningen utgör en liten eller mycket liten del av yrkeskunskapen.
– Det är lätt att dra fel slutsats av det här resultatet och tro att lärarutbildningen bara är dålig. Men lärarna vi frågat säger samtidigt att de fått viktiga kunskaper med sig från sin utbildning, säger Joakim Lundblad, analytiker på Sydsvenska Industri- och Handelskammaren.
En tolkning av resultatet är ändå att lärarutbildningen inte garanterar att de examinerade lärarna blir bra på att undervisa, menar Joakim Lundblad.
– Omvänt kan man säga att man kan bli en bra lärare utan att ha läst en särskild lärarutbildning, säger han.
Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, som är en medlemsorganisation för företag fram för allt i södra Sverige, har fokus på kompetensförsörjning. För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt när det gäller kompetens krävs bra skolor, och bra skolor förutsätter bra lärare, hävdar Joakim Lundblad.
– Forskningen visar att läraren har stor betydelse för elevernas resultat. Men dagens utveckling, med lågt söktryck till lärarutbildningen och krav på lärarexamen för att kunna få jobb som lärare, har gjort yrket trögrörligt. För att vi ska kunna locka fler att bli lärare behövs det fler vägar in i – och ut ur – yrket, säger han.
I rapporten har Sydsvenska Industri- och Handelskammaren flera förslag på åtgärder. Bland annat vill de se ett legitimeringsprov som komplement till lärarlegitimationen. Provet skulle öppna för människor med andra utbildningsbakgrunder och karriärer att söka sig till läraryrket. Samtidigt skulle provet bidra till att kvalitetssäkra lärarutbildningarna.
– Vi tror också att det behövs mer konkurrens och en större mångfald bland lärarutbildningarna, till exempel genom en masterutbildning som är öppen för sökande från andra discipliner, säger Joakim Lundblad.
Liksom andra undersökningar visat vill många lärare byta bransch. Det som lockar är möjligheterna till personlig utveckling, högre lön, minskad stress, bättre arbetstider och andra arbetsuppgifter.
På plussidan nämns lärarnas yrkesstolthet, medan missnöjet är stort med exempelvis lönen, arbetsmiljön och karriärmöjligheterna.
Ulrika Sundström TT