Jobb nästa

– Förut hade jag ingen aning om vem John Dewey var, men nu förstår jag var PBL och temaarbete kommer ifrån, säger Therese Collstam.

Jessica Ahlberg och Therese Sällstedt, som studerat Alexander Sutherland Neills ”låt gå-pedagogik”, är inte lika positiva.

– Vi tycker att han smiter från sitt vuxenansvar. Om barnen ska utvecklas helt på egen hand, och inte får stöd, kanske det inte går så bra för dem som har det lite svårare.

Hur viktigt det är med stöd är något eleverna lär sig på Åva. Inte bara för att det ingår i kurserna hur man bäst stöttar barn och vuxna, men också för att det är en grundpelare i hela skolans arbetssätt. Att tidigt fånga upp elever och se till att de får det stöd de behöver för att klara utbildningen är inget som lärarna behöver strida för – det är ett uttalat krav från skolledningen att de ska arbeta så.

– Att ha positiva förväntningar på eleverna är avgörande. Alla kan lyckas. Det handlar om att se möjligheterna hos var och en och att inte ge upp, säger Eugenia Karlsson, lärare i pedagogiska ämnen på barn- och fritidsprogrammet på Åva gymnasium.

Under elevernas redovisningar är hon en aktiv åhörare, som flikar in kommentarer och följdfrågor.

– Bra jobbat, mycket bra. Du nämnde att Steiner var antroposof, vad är det? Till nästa gång får hela klassen i uppgift att googla på antroposofi och ta reda på vad det innebär!

Det ligger kanske nära till hands att tro att alla elever är motiverade och studievana redan när de börjar på Åva, men fullt så enkelt är det inte. Intagningspoängen på skolans barn- och fritidsprogram varierar mellan 95 och 200, och den som kommer in trots låga poäng får läsa matematik, svenska och engelska parallellt med den ordinarie undervisningen för att komma ifatt.

Däremot finns det resurser på skolan i form av specialpedagoger, speciallärare och olika hjälpmedel. Samtliga elever testas, och i snitt åtta i varje klass har någon form av läs- och skrivsvårigheter. För dem formuleras individuella åtgärdsprogram och det finns talböcker och annan teknik att tillgå.

– Vi har ett stort spann med både svaga och starka elever. Pedagogik är ett teoretiskt och ganska svårt ämne, men de som är svagare får man jobba mer med. Samtidigt är det härligt att se dem utvecklas och bli bra pedagoger!

Några elever i klassen är något år äldre än sina klasskamrater. Vissa har gått på individuella programmet innan de började på barn- och fritid, andra har gått om ett år. Däremot är det väldigt få avhopp och de som sker inträffar under första året.

– Det svåraste är när någon elev misslyckas på praktik efter praktik. När det handlar om brist på emotionell mognad samtalar vi mycket med både eleven och föräldrarna och vi rekommenderar eleven att gå om ett år. Ungefär en elev vartannat år gör det, berättar Eugenia Karlsson.

Men på Åva är ingen elev ett hopplöst fall och det verkar som om lärarna lyckas inspirera de flesta.

– Kompetenta lärare måste gå ett steg längre, inte stanna vid det som läroplanen föreskriver att eleverna ska uppnå. Vi måste vara flexibla, utgå från varje elevs förutsättningar. Ibland krävs ett närmast ideellt engagemang för att väcka deras intresse!

Och arbetet har gett resultat i form av låga arbetslöshetssiffror. I februari fick skolan ta emot en utmärkelse från Svenskt Näringsliv för att elever från deras barn- och fritidsprogram visat högst andel sysselsatta i länet. Eugenia Karlsson kan bekräfta att många av eleverna jobbar med de yrken de utbildats för och att de stannar i närområdet.

– När jag är ute och besöker apl-platser ser jag våra tidigare elever överallt. Många har jobb redan när de går ut, de är efterfrågade på de arbetsplatser där de har gjort sin praktik. Jag ber också eleverna att höra av sig under första halvåret efter studenten och berätta vad de gör, och jag får samtal eller mejl från de allra flesta.

Eugenia Karlsson, som ursprungligen kommer från Ryssland och har både rysk och svensk lärarexamen, har jobbat på Åva gymnasium i tio år. Hon ser orsakerna till de goda resultaten som en kombination av de enskilda lärarnas engagemang och ett bra samarbete mellan lärarna.

– Arbetslaget är mycket viktigt. Tidigare ingick alla lärare som undervisade eleverna på barn- och fritid i samma arbetslag, men nu är det bara karaktärsämneslärarna och några kärnämneslärare. Vi var också några lärare som hade jobbat länge tillsammans, men två av dem har gått i pension nu. Den statistik vi ser gäller elever som gick här för några år sedan, så det ska bli intressant att följa utvecklingen för de elever som går här nu, säger hon.

I konkurrensen med de fristående skolor som finns i närområdet lever Åva gymnasium på sitt goda rykte. Man bjuder in till olika typer av öppet hus och åker ut till grundskolor i kommunen för att informera om utbildningen.

– Bra kvalitet på undervisningen är vår konkurrensfördel. Att eleverna har egna datorer och att de kan göra praktik utomlands är underordnat, det är det stöd de får här som är viktigast, menar Eugenia Karlsson.

Hon får medhåll av Henrik Mattisson, gymnasiechef på Åva och tidigare programledare för barn- och fritidsprogrammet. Pedagogernas enträgna, aktiva arbete med eleverna och ett bra samspel i arbetslaget är en av de förklaringar han framhåller. Att det finns både yrkesprogram och studieförberedande program på skolan bidrar också till den höga kvaliteten, menar han.

– Jag tror på att blanda olika program, det är bra att både lärare och elever får mötas. Det är större risk att man sänker kraven om man bara jobbar med yrkesprogram, säger Henrik Mattisson.

Men en av de viktigaste faktorerna för hög sysselsättning efter utbildningen är ändå samarbetet med arbetslivet. Arbetsmarknaden i närområdet är god. Täby är en växande kommun, där det finns många barn och stor brist på personal, framför allt i förskolan. Det finns ingen kommunal förskola, alla förskolor är fristående med många olika huvudmän. En aktuell rapport från Skolverket visar att privata huvudmän generellt har fler anställda utan högskoleutbildning än kommunala huvudmän har och att den trenden har förstärkts de senaste tio åren.

Med de förutsättningarna kan man anta att det är relativt lätt för elever från barn- och fritidsprogram i Täby att få jobb direkt efter gymnasiet. Men det förklarar inte varför Åva är mer framgångsrikt än sina konkurrenter.

Henrik Mattison nämner en faktor som haft stor betydelse. På Åva gymnasium finns sedan 10–15 år tillbaka en motsvarighet till det branschråd som infördes i och med GY2011. Här kallas det programråd och såväl företrädare från arbetsliv och skola som politiker finns med.

– Programrådet diskuterar vad eleverna behöver få med sig för att bli anställningsbara. Kvalitet i undervisningen handlar både om att förmedla teoretisk kunskap och att jobba med etiska frågor som bemötande, men det är anställningsbarheten som är viktig i slutänden. Har man bra kontakt med branschen kan man överföra deras förväntningar till undervisningen, och det kan också motivera studieovana elever, menar han.

Även Eugenia Karlsson framhåller det goda samarbetet med arbetslivet.

– Vi har byggt upp ett samarbete med ett antal bas-förskolor, som alltid tar emot våra elever. De vet hur vi arbetar och vi vet vad de förväntar sig av eleverna, berättar hon.

Dagens lektion och elevernas redovisningar av pedagogiska inriktningar som Waldorf och Montessori kommer i ett annat ljus när anställningsbarheten och samarbetet med de olika förskolorna i Täby hamnar i fokus. På Åva är inte steget från teorier till verklighet särskilt långt.