I Nossebro får behoven styra

Oasen med fyra speciallärare och en elevassistent tog emot 65 av Nossebroskolans 300 elever i årskurs 6—9 varje vecka. De kom till gruppen i de ämnen där de behövde hjälp och var i klassen övrig tid.

— De var nöjda och glada men målen nådde de inte, säger Britt-Marie Nilsson, speciallärare.

Sveriges Kommuner och Landstings öppna jämförelser i grundskolan 2007 blev en chock. Nossebroskolans måluppfyllelse var nästan sämst i landet. Det blev inledningen på ett omfattande förändringsarbete från ett särskiljande till ett inkluderande synsätt.

— Vi började med att läsa på och diskutera. Vi bestämde oss för att lägga ansvaret på skolan och oss som jobbar här. Vi skulle inte leta fel hos eleven utan se vad vi kunde förändra, berättar musikläraren Helena Johansson.

Inom ett år var Oasen nedlagd och eleverna utflyttade i sina klasser. Speciallärarna följde med och i dag är det två lärare i klassrummet på 40 procent av lektionerna i årskurs 6—9. I sexan är målet att det alltid ska vara två pedagoger i svenska, engelska och matte.

I övrigt får ämneslärarna fylla i ansökningsblanketter när de vill ha resurs på lektionerna. Varannan vecka träffas man och går igenom behoven.

Inkluderingen har varken kostat eller sparat pengar utan är ett nytt sätt att använda befintliga resurser.

Stefan Carlsson är lärare i svenska och SO och en av dem som delvis har ändrat sitt arbetssätt i klassrummet.

— Det är mer struktur och tydlighet nu, med arbetsgång, lektionsmål och läxa uppskrivet på tavlan. Jag har blivit mer fyrkantig och förutsägbar utan att därför tappa min personlighet. Detta är bra för alla elever, inte bara för dem som är i behov av särskilt stöd, säger han.

Inkluderingen har inneburit att skolan fått en avancerad fortbildning, en auskultationsmodell som man inte hade räknat med.

— Det är jättebra att vara två lärare i klassen, se samma saker och diskutera efteråt. Vi har blivit bättre på att se vilka behov olika elever har och vet ungefär vad vi kan prova, säger Britt-Marie Nilsson.

Mycket handlar om tid och att alla inte lär sig lika fort. Samtliga elever är med på de ordinarie lektionerna men de som behöver får extra träningspass, oftast med den ordinarie läraren på håltimmar eller andra tillfällen.

Två dagar i veckan erbjuds läxhjälp efter skoltid av två-tre pedagoger och dit kommer både de som har svårt och de som har lätt för sig.

— Det är guld värt att ha med dem som drar. När man plockar ut elever blir det annars lätt att ribban sänks, säger Britt-Marie Nilsson.

Men även om måluppfyllelsen och acceptansen för olikheter har ökat är allt inte frid och fröjd, det är de noga med att framhålla. Nossebro har problem som alla andra skolor.

— Det inkluderande förhållningssättet och att alla ska lyckas utifrån sina förutsättningar är viktigt för oss. Men arbetssättet är slitsamt och ställer större krav på personalen. Det är ett jädra jobb speciellt på vårterminen i nian eftersom vi har sagt att alla ska nå målen, säger Stefan Carlsson.