Rättningen av de nationella proven gör att vi måste arbeta dygnet runt, skriver svensk- och språklärare i Göteborg.
De nationella proven pågår som bäst. Eleverna har studerat intensivt och svensk- och språklärare på gymnasiet har haft bråttom att klara av det viktigaste kursinnehållet före påsk.
Nu i maj går de på knäna och jobbar så gott som dygnet runt. Proven är digra och mäter ett stort omfång kunskaper. I språkämnen gör varje elev tre eller fyra delprov: skriftlig och muntlig färdighet samt hör- och läsförståelse.
Från en normalstor klass på 30 elever får en lärare alltså in 90 skriftliga prov och 30 muntliga, och lärare har många klasser. Flera hundra skriftliga prov landar på skrivbordet.
Eleverna skriver de nationella proven under särskilda provdagar. Däremellan fortgår undervisningen som vanligt eftersom kurserna inte slutar förrän i juni. Detta betyder i klartext att den lärare som just fått sitt skrivbord belamrat med prov fortsätter med planering, lektioner och möten efter ordinarie heltidsschema.
Dessutom har läraren ett av sina största och mest tidskrävande ansvarsområden kvar, nämligen betygsättningen. Ingenstans i lärarens schema finns tiden för bedömning av de nationella proven inlagd.
Tiden för att bedöma och bokföra uppgifter för en elevs provdelar i den nya gymnasiekursen svenska för årskurs 1 kan uppskattas till 2,5 timmar. Det innebär att det tar 75 timmar att bedöma och bokföra en klassuppsättning prov. Det är 75 timmar utöver lärarnas vanliga 45-timmars arbetsvecka, 75 timmar som tillsammans med tiden för bedömning av övriga klassers nationella prov sprids ut över kvällar, nätter och helger under maj.
De timmarna kommer inte att synas någonstans eller betalas för.
De nationella proven utgör utmärkt betygsunderlag i sin omfattning och sin noggranna anpassning till kunskapskraven. Även om proven inte täcker hela kursernas innehåll är de vägledande och ges därmed stor tyngd. Om proven verkligen ska få den tillförlitlighet de tillskrivs måste något göras åt den orimliga rättningsbörda proven innebär för lärarna. Utmattning äventyrar den rättvisa bedömningen av elevernas prov. En högkvalitativ bedömning kan inte bygga på att lärare arbetar övertid osynligt.
Lärarna måste få förutsättningar att göra sitt jobb. Det bästa vore att de nationella proven skickas till en central rättningsinstans, så att lärarna kan lägga sin tid och kraft på att undervisa i de kurser de ansvarar för.
Tills detta blivit verklighet finns bara ett alternativ: Tiden det tar att bedöma de nationella proven måste synliggöras och räknas med i lärarnas arbetstid, med motsvarande timsänkning av skyldighet att undervisa.
Följande behöver göras:
- Skolverket bör efter en regelrätt tidsstudie gå ut med en officiell rekommenderad bedömningstid för en elevs sammanlagda provdelar i varje kurs där nationella prov ges.
- Bedömningstiden bör multipliceras med det antal elevprov som en lärare fått i uppgift att bedöma. Denna tid räknas in i lärarens tjänst och dras av från antalet ålagda arbetstimmar. Först när detta genomförts kan det garanteras att varje elevs prov bedöms utifrån rättvisa förutsättningar.