Drygt 37 500 behöriga lärare ägnar sig i dag åt något annat än skolan. Det är 16 procent av lärarkåren.
Det är Lärarförbundet som givit Statistiska Centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta reda på hur många lärare som arbetar utanför skolväsendet.
Undersökningen visar att nästan var sjätte lärare hoppat av yrket sedan utbildningen. Störst är avhoppen i Stockholm och i Norrland. I Stockholm finns 9 000 lärare som jobbar med något annat än läraryrket.
Fem av sex lärare som lämnat skolan hittar nya jobb, visar statistiken. 3,8 procent har arbeten som kräver en längre högskoleutbildning, 3,6 procent har arbeten som kräver en kortare högskoleutbildning och 6,2 procent jobbar med uppgifter som enbart kräver gymnasieutbildning. Bland de senare återfinns flest fritidspedagoger, förskollärare, yrkeslärare och lärare i praktiskt-estetiska ämnen.
Lärarförbundets analys är att yrkeslärarna i många fall återgått till sitt tidigare yrke. Förskollärare och fritidspedagoger arbetar istället med kontorsarbete, omsorg och försäljning.
Förbundet har jämfört siffrorna med den beräknade bristen på lärare år 2020, och skriver: "De 37 500 personerna skulle kunna fylla upp en stor del av bristen, framför allt i vissa lärarkategorier." De låga lärarlönerna framhålls som en huvudorsak till att lärarna lämnat yrket.
– Höjer vi lärarnas löner kanske några av dem kan lockas tillbaka till läraryrket och lärarbristen reduceras. Det vore bra för Sveriges elever – och det vore bra för Sverige som kunskapsnation, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
År 2020 beräknas den sammanlagda bristen på lärare vara 46 500 personer.
Lotta Holmström TT