Skolan som tar fasta på det friska

Det är en onsdag förmiddag i mars och runt om i Sverige har landets sjätteklassare just bänkat sig framför nationella provet i matte.

Uppkrupen i en säng på Akademiska sjukhuset i Uppsala sitter Matilda Pettersson. I stället för att testa sina mattekunskaper tillsammans med klasskompisarna hemma i Vingåker har hon slagit upp kapitel fem i matteboken. I går opererades hon i flera timmar för en godartad tumör. Nu resonerar hon med sjukhusläraren Agneta Lindh Wennefjord hur hon ska räkna för att komma fram till omkretsen på en volleybollplan.

— I dag går vi igenom de uppgifter som Matilda fått med sig av sin lärare. Men jag har faktiskt kört nationella prov här på sjukhuset flera gånger. En gång kunde eleven till och med göra gruppövningen i matte via Skype, berättar Agneta Lindh Wennefjord.

Själva sjukhusskolan ligger i en korridor alldeles under barnsjukhuset på Akademiska. Om det är möjligt vill lärarna gärna att eleverna kommer dit. Att klä på sig vanliga kläder, ta hissen ner för att träffa andra och ingå i ett socialt sammanhang betyder mycket. Men ibland går det inte, av medicinska eller personliga skäl, och då besöker lärarna avdelningarna i stället.

Varje dag får skolan en lista på vilka barn och ungdomar i skolåldern som är inskrivna och alla som vistas mer än tre dagar på sjukhuset ska få kontakt med en lärare. För närvarande passerar ungefär 200 elever sjukhusskolan varje år.

— Det kan se så väldigt olika ut. En del stannar bara ett kort tag, andra i flera månader, upp till ett halvår, och några kommer tillbaka regelbundet. Det ställer stora krav på oss att vara flexibla, säger Anders Westerlund, som är lärare i engelska och tyska från år 6 och uppåt men som nu även undervisar i SO.

— Jag brukar säga att jag gått vägen från tvåämneslärare till omnipotent multipedagog.

Sjukhusskolan på Akademiska, som är en del av sjukhusundervisningen i Uppsala, är en kommunal verksamhet. Skillnaden mot en vanlig skola är att den inte tillhör skolväsendet, vilket innebär att det inte finns något krav på att lärarna ska vara behöriga.

Skolans biträdande rektor, Björn Olsson, är inte helt trygg med kombinationen kommunal skola utan formella krav. När effekterna av den nya legitimationsreformen slår igenom är han orolig att hans skola kan utnyttjas för att placera övertaliga, obehöriga lärare.

— Det är en kvalitetsfråga. Många ser sjukhusundervisningen som en bonus, inget man förväntar sig. Men att utbildningen är så bra som möjligt är viktigt för våra elever. De behöver ett bra bemötande och ofta ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Och vi ska stödja deras måluppfyllelse även här, säger han.

Den nya skollagen, som trädde i kraft sommaren 2011, har också blivit tydligare på den punkten. Elever som är sjuka och som inte kan delta i vanligt skolarbete ska få motsvarande undervisning på sjukhuset eller hemma.

Samtidigt är det en näst intill omöjlig ekvation att täcka in samtliga ämnen med behöriga lärare på en så liten skola. Men ännu så länge kan Björn Olsson känna sig nöjd när han ser sig om i personalrummet. Senast skolan hade en ledig tjänst var det över 40 sökande och han är övertygad om att han har anställt de allra bäst lämpade för just det här uppdraget.

— Vi är lyckligt lottade, säger han.

På avdelning 65 fortsätter mattelektionen. Agneta Lindh Wennefjord kastar då och då ett känsligt öga på Matilda Pettersson för att se att hon orkar. De två känner varandra sedan tidigare. Matilda opereras ungefär en gång om året.

— Det är bra att jag får gå i skola här, då kommer jag inte efter så mycket, säger hon.

Agneta Lindh Wennefjord har också varit på besök i Matildas klass i Vingåker. Skolbesöken görs ofta tillsammans med en sjuksköterska, dels för att informera och stödja socialt, dels för att upprätthålla undervisningen.

— Förutom att vara lärare ser jag mig också som en elevambassadör. Har man en allvarlig sjukdom, kan det ta månader innan man kan fokusera på skolan igen. Det är viktigt att klasskamraterna får reda på vad det innebär och att det till exempel måste vara okej att ha mössa på sig inomhus om man behandlats för cancer, säger Agneta Lindh Wennefjord.

Gunvor Andersson är Matilda Petterssons lärare på hemskolan i Vingåker. Inför sjukhusvistelsen har hon haft mejlkontakt med Agneta Lindh Wennefjord. Hon gjorde också klassens planering tidigare så att hon kunde skicka med den tillsammans med lite material.

— Personligen tycker jag att det måste få vara okej att bara vila när man är sjuk. Men jag förstår ju också om man vill att allt ska vara så normalt som möjligt. Jag brukar säga att de får jobba så mycket de orkar, säger Gunvor Andersson.

Fingertoppskänsla och lyhördhet är ledord för lärarna på sjukhusskolan. En behandling som pågår i månader tar mycket kraft. Samtidigt kan just skolarbetet och kontakten med en lärare vara en viktig del av tillfrisknandet. Sjukhusskolans möjlighet att ge eleverna tid och undervisning enskilt eller i små grupper kan också ge inlärningen en extra skjuts, vilket i sin tur ger energi, menar Johan Gregeby, vikarie på sjukhusskolan.

— Det är lätt att lägga ribban lite för lågt, av omtanke säkert. Men jag tror att det kan vara bra att utmana eleverna ibland. Givetvis handlar det om att ställa rimliga krav.

Johan Gregeby spritar noga sina händer innan han knackar på hos Malin Holmlund. Han har kommit för att säga hej då. Malin har varit på Akademiska i två månader för en benmärgstransplantation. I dag får hon åka hem till Falun.

— Sjukhusskolan är bra. Jag har varit här förut så jag känner igen några stycken. Men nu väntar jag på att få bli utskriven — jag längtar hem.

Malin Holmlund går i åttan men det dröjer till i höst innan hon får gå till skolan som vanligt. Under våren blir det undervisning hemma och på sjukhusskolan i Falun.

— Jag kan vara väldigt trött men så tycker Johan att jag ändå ska försöka lite till. Och skolarbetet kan faktiskt få mig att bli lite piggare.

— Ja, ibland har jag undrat om du hört något alls av vad jag just sagt. Men så vaknar du till och blir fokuserad, säger Johan.

— Fast när du läste om Japan, då somnade jag nästan. Jag minns bara lite i slutet, säger Malin och ler.

— Det handlar inte om att komma fort fram i böckerna utan om att hitta den egna viljan att förstå. Du har ju gjort stora framsteg i matten, eller hur Malin?

— Ja, när du visade mig att jag kunde räkna på ett annat sätt blev det mycket enklare.

Kravet på flexibilitet handlar inte bara om att lärarna måste förhålla sig till den tid eleverna vistas på sjukhuset. Det är också viktigt med variation i undervisningen.

2005 gjorde Skolverket en granskning av undervisningen på sjukhus. Den visade bland annat att det fanns en risk att undervisningen koncentrerades till tre ämnen: svenska, matte och engelska. Just nu pågår en utredning på utbildningsdepartementet som ska se över om och hur reglerna måste ändras för att eleverna ska få en undervisning som motsvarar den ordinarie.

Sjukhusskolan på Akademiska gör sitt bästa. De fyra lärarna, inklusive rektorn Björn Olsson, undervisar i svenska, SO, matte, NO, flera språk, idrott, hem- och konsumentkunskap, slöjd och musik. Från förskoleklass till gymnasiet.

Svåra sjukdomar är en oundviklig verklighet för lärarna på sjukhusskolan. Det händer att de får frågan hur de orkar.

— Jag funderar inte så mycket på det faktiskt. Här nere hos oss är det som en helt annan värld jämfört med uppe på avdelningarna. Här är sjukdomen inte så påtaglig — vi står för det friska, säger Helena Frank, lärare i matte och NO.

Agneta Lindh Wennefjord försöker att inte ta med sig jobbet hem.

— Det är svårt när en elev dör — och det händer ju. Då brukar jag ta en promenad längs med ån på vägen hem.