Lärare måste själva betala fortbildning

Lärarnas tidning har frågat Sveriges 290 kommuner om hur de ställer sig till att bekosta lärarnas deltagande i Lärarlyftet 2, den nya fortbildning som riktar sig till lärare som har lärarexamen men saknar behörighet i sitt ämne.

Fortbildningen är föranledd av de hårdare kraven på ämnesbehörighet i samband med att legitimationen införs.

Mer än var tredje kommun svarar att läraren får stå för sin egen försörjning, medan ett litet fåtal svarar att det är kommunen som gör det.

Majoriteten av kommunerna svarar att lärare och kommun delar på försörjningen, men även bland de kommunerna måste läraren i många fall stå för större delen.

En vanlig modell är att läraren får ut motsvarande det statliga stimulansbidraget, vilket är cirka 1 500 kronor i månaden för den som studerar på halvtid (cirka 3 000 om det är matematik). Vanligt är också att arbetsgivaren står för kurslitteratur och resor.

Det innebär att många lärare tvingas välja mellan att ta tjänstledigt utan lön eller att kombinera studierna med heltidsarbete.

— Det handlar om kompetensutveckling för att klara nya krav i sitt eget arbete. Inom alla andra yrkesgrupper står arbetsgivaren för detta, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

— Vi har varit mycket kritiska mot att staten sjösatt reformer som är underfinansierade.

I Järfälla får rektorerna själva avgöra hur de statliga pengarna ska användas. I bästa fall kan de räcka till en liten slant åt läraren.

— Det är lärarens eget ansvar att stå för sin egen grundutbildning. Men det är klart att vi blev överraskade av att det följde med så lite pengar från staten, säger Järfällas skolchef Margareta Forsslund.

I Ljungby resonerar barn- och utbildningschefen Eva-Gun Berglund på liknande sätt:

— Vi har inte själva de pengar som krävs. Vårt stora bekymmer är att vi har det väldigt tajt ekonomiskt, säger hon.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tycker att argumentet att lärare själva ska finansiera sin egen grundutbildning är märkligt:

— Det håller inte eftersom det här handlar om att regeringen har ställt nya krav på lärarna. Varför ska lärarna vara det stora undantaget på svensk arbetsmarknad genom att inte få sin kompetensutveckling betald av arbetsgivaren? undrar hon.

Eva-Lis Sirén kräver att såväl staten som arbetsgivarna skjuter till mer pengar för att lärarna ska få nödvändig kompetensutveckling.

— Nu tvingas lärarna att välja mellan att inte skaffa den kompetensutveckling som krävs eller att betala för den själva. De hamnar i en helt orimlig situation i ett läge där de redan är mer pressade än någonsin. Många lärare riskerar att gå in i väggen, säger hon.

Statssekreterare Bertil Östberg på utbildningsdepartementet tycker att det är rimligt att kommunerna bidrar med egna pengar till Lärarlyftet 2.

— Det finns uppenbarligen kommuner som inte gör så stora insatser.

— Vår syn är att det är ett delat ansvar. Staten bidrar med vissa stimulanspengar och vi ser gärna att kommunerna skjuter till med egna pengar.

Tar inte alla kommuner det ansvar de borde?

— Kommunerna tar inte sitt ansvar om de är snåla och därför inte har behöriga lärare. Det viktiga är att kommunerna arbetar långsiktigt och strategiskt för att se till att de har lärare som är behöriga i alla ämnen.