Knappt hälften av grundskolorna klarar att servera näringsriktig skolmat. Ungefär lika många har bara en rätt på menyn, visar en landsomfattande kartläggning av skolmatens kvalitet. Det drabbar främst elever med dåliga matvanor hemifrån.
Karolinska institutet har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket tagit fram ett verktyg som skolorna själva kan använda för att analysera det som rör skolmaten.
Knappt 200 grundskolor i landet har utifrån analysverktyget svarat på frågor om bland annat hur näringsrik maten är, vilka rätter som erbjuds och vilka ekologiska råvaror som används.
Denna första landsomfattande studie avslöjar en del rejäla brister, men visar också på ljusglimtar. Positivt är att två tredjedelar av skolorna lagar mat i egna kök och att de flesta skolor har pedagogisk lunch där en lärare sitter med.
På minussidan är att skolorna bara har en rätt på menyn, trots rekommendationen att erbjuda eleverna två rätter och ett vegetariskt alternativ.
Och det är framför allt dåligt beställt med matens näringsinnehåll. Den nya skollagen slår fast att skolmaten ska vara näringsriktig. Men få skolor klarar näringsrekommendationerna för järn, D-vitamin, fett och fibrer. Bara 6,3 procent av skolorna klarar alla krav. Mindre än hälften av skolorna har en näringsberäknad matsedel.
Forskarna bakom studien är oroade över att så många skolor inte följer Livsmedelsverket rekommendationer.
– Om skolor inte följer råden och inte heller näringsberäknar skolmaten är det väldigt svår att visa att de har koll på sina skolluncher, säger Emma Patterson, projektledare, Karolinska institutet.
Det finns enligt Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, få studier som visar på ett samband mellan skollunchens näringsinnehåll och prestationer i skolan.
– Men vi vet att skollunchen har störst betydelse för elever med dåliga matvanor hemifrån. De får en dålig näringsstatus och då är det jätteviktigt att skollunchen bidrar med näring, säger hon.
Ann-Charlotte Strömbäck är restaurangchef på Eriksdalsskolan, där man i princip lagar all mat själva i det egna köket. Skolan utsågs 2008 till bästa skolrestaurang och följer Livsmedelsverkets råd om hur ofta man bör servera olika livsmedel.
– Till exempel ska det vara ris, potatis och ägg ett antal gånger per fyraveckorsperiod. Vi näringsberäknar maten med hjälp av ett dataprogram.
Fjärdeklassaren Albin Bergström är nöjd med maten. Den rätt han tycker sämst om är blodpudding.
– Det är nyttigt, men det är inte gott, och inte spenatsoppa, säger han.