Har ministern tappat omdömet? Eller har hans rådgivare tagit långsemester? Det frågar sig Leif Mathiasson, chefredaktör på Chef & Ledarskap.
Ledare Med stigande förvåning läste jag härom- veckan en stort uppslagen debattartikel med rubriken ”Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder” i Dagens Nyheter (13/3 2011). Den var undertecknad av landets utbildningsminister Jan Björklund (FP).
Det var knappt att jag trodde mina ögon. Inte nog med att han har stramat åt tyglarna på landets lärarkår så hårt att deras handlingsutrymme krymper allt mer. Eller att han har gått ut och sagt att evidensbaserad forskning är det enda intressanta på utbildningsområdet.
Nu skriver Jan Björklund: ”Den under lång tid förhatliga ’katederundervisningen’ måste återigen bli vanligare i svenska klassrum”. Och han meddelar att regeringen ska ge Skolverket i uppdrag att utarbeta vägledning till ”lärare i undervisnings situationen”.
Det står så: katederundervisning måste bli vanligare i klassrummet, det ska komma statlig vägledning till lärarna i undervisningssituationen.
Han går alltså – i kraft av sin position som landets utbildningsminister – ut och beordrar landets lärare vilket arbetssätt de ska ha i klassrummen. Det är katederundervisning som gäller. Basta!
För något annat än en order kan det väl inte vara när det kommer från högsta politiska instans. Och jag tänker: är det här verkligen sant? Går vårt lands utbildningsminister ut och ger lärarna order om hur de ska arbeta i klassrummet?
Har ministern tappat omdömet? Eller har hans rådgivare tagit långsemester? Fanns det inte någon kvar på departementet som kunde upplysa honom om att den där frågan om lärarlegitimation och status handlade just om professionens autonomi och makt över yrket?