Arbetsbördan och det pedagogiska uppdraget – det är frågor som står överst på Skolledarföreningens agenda. Viktigt i det interna arbetet är att skolledare i Lärar- förbundet alltid ska företrädas av en skolledare.
Efter Skolledarföreningens ombudsmöte i november är det dags för en ny verksamhetsplan.
Så vad är den viktigaste frågan under den här mandatperioden?
– Rent fackligt är det den arbetsbelastning som vi rektorer har och som blir större och större, svarar Agneta Cederbom, föreningens ordförande.
Hon pekar på att rektorers dubbla uppdrag – dels från staten, dels från kommunen – inte alltid stämmer överens, men också på att rektorers arbetsförhållanden är mycket olika.
Agneta Cederbom, som är rektor på Hjärups skola i Staffanstorp, tar sig själv som ett exempel. Hon får pengarna, enligt ett skolpengssystem, och har sedan totalansvaret. Så länge pengarna räcker och barnen uppnår målen har hon stor frihet, kan ha den organisation och anställa den personal som hon själv anser behövs. Vikarieanskaffning har hon till exempel delegerat till sin sekreterare.
– Men det är många rektorer som på morgonen sitter och ringer in vikarier. Det finns rektorer som är ansvariga för idrottsplatserna eller har andra sådana ytterlighetsuppdrag. Somliga av oss har så många konstiga arbetsuppgifter.
Den största delen av rektors tid går åt till administration, de pedagogiska frågorna får ta den tid som kan bli kvar. Även för den som prioriterar är det den pedagogiska delen i arbetet som får stå tillbaka, det visar flera undersökningar.
– Det stora problemet som vi måste titta på är: Gör vi rektorer rätt saker? Och då är det mer tid till det pedagogiska uppdraget som är den absolut viktigaste frågan.
Agneta Cederbom tycker att det inte finns någon gräns för förväntningarna på vad rektor ska göra. Hon menar att uppdraget måste bli tydligt och klart, att rektor får resurserna och större befogenheter.
– Det stora uppdraget kommer från staten men pengarna från kommunen, två faktorer som inte matchar varandra, säger hon och efterlyser en tydligare ansvarsfördelning.
Men den nya skollagen, ger inte den en tydligare ram?
– Den räcker inte eftersom det är kommunen som sitter på pengarna. Det måste bli tydligare vad som förväntas av mig som rektor. Vi har för mycket olika uppgifter och vi har för många underställda, kan jag tycka.
Också Ann-Charlotte Eriksson tar upp ett tydligt ansvar som en viktig fråga under den här perioden. Men som Lärarförbundets förste vice ordförande och förbundsstyrelsens representant i Skolledarföreningen utgår hon från ett övergripande fackligt perspektiv. Hon säger att det gäller att samla professionen och att det både för lärare och rektorer är viktigt att få ett ledarskap som fungerar.
– För Lärarförbundet handlar det om att visa att vi har samma yrkesansvar oavsett om vi är lärare eller skolledare. Vi har olika uppdrag men ledarskap är en nyckelfaktor oberoende av vilken roll man har. Som skolledare har man en mellanposition med chefer över sig och i det måste vi lyfta att skolledare får ett tydligt mandat.
I en klarare ansvarsfördelning är det oerhört viktigt att rektorerna får ett tydligt mandat att vara den pedagogiska ledaren. Det är Lärarförbundets uppfattning, säger Ann-Charlotte Eriksson och fortsätter:
– För att klara det pedagogiska ledarskapet måste det till en minskad arbetsbelastning. En möjlighet är att det anställs administratörer, en annan att det blir färre medarbetare per rektor. Tjugo har vi sagt är lagom.
I löneavtalet finns ett antal centralt överenskomna fokusområden, bland annat om styrning och ledning i kommunerna och om förutsättningarna för rektors ledarskap.
– Så avtalet stärker skolledarna genom att det finns tydliga skrivningar om att vi nu ska titta på de här faktorerna, så att man har möjlighet att vara den pedagogiska ledaren.
Men skolledare måste också få kraft och kunna hämta stöd i Lärarförbundet, menar Ann-Charlotte Eriksson. Därför har förbundsstyrelsen gått igenom vad man kan göra internt. En sak som man har kommit fram till är att skolledare alltid måste företrädas av en skolledare.
Just den frågan – att rektorer i Lärarförbundet ska representeras av rektorer – sätter Agneta Cederbom upp som den näst viktigaste punkten på Skolledarföreningens dagordning under mandatperioden.
– Vi ska till exempel vara med som ett naturligt inslag i alla tillsättningsärenden i kommunen och också ha egna löneförhandlingar. Vi ska vara representerade i alla officiella sammanhang där skolledare medverkar eller är inbjudna. Det räcker inte att någon av Lärarförbundets ordföranden är med – vi skolledare måste också synas. Det tycker våra medlemmar är jätteviktigt.
Inför legitimationen pågår nu en inventering av lärarnas kompetens. Agneta Cederbom tror att det framförallt i mindre kommuner kommer att ta enormt mycket tid och kraft från skolledningen. Hon berättar att fyra ledamöter från Skolledarföreningens styrelse nu tittar på frågor runt lärarlegitimationen tillsammans med Skolverket och Skolledarförbundet.
Vad anser hon då om en rektorslegitimation?
– Personligen tycker jag det är viktigt att vi också har en legitimation. Rektor ska avgöra om någon efter provåret ska få legitimation och kan se till att en lärare kan bli av med sin legitimation, då tycker jag det är knepigt att inte ha en legitimation själv. Det handlar om trovärdighet, säger Agneta Cederbom.