Paddorna stimulerar samarbetet mellan barnen

Ingen tveksamhet, barnen här vet precis vad de gör och kan göra med paddorna. Idag är det olika mattespel som gäller, och så gillar de att fotografera sig själva. Det hela blir till psykedelisk konst när man använder programmet Photo Booth som finns inlagt i paddan. Samarbete och kommunikation är vägen dit.

Surfplattorna gör nu sitt monumentala intåg i den svenska skolan.

– Fritidshemmen ska verkligen inte vara sämre. Tekniken hör hemma på fritids också, menar Ann Charters Rowe, fritidspedagog och pedagog i informations- och kommunikationsteknik – IKT, på Annedalsskolan i Göteborg.

Intresserad av informations och kommunikationsteknik blev hon själv för nio år sedan. Då var hon med i den satsning som Göteborgs stad kallade LustIT. Där fick hon arbeta med filmer och animeringar, i synnerhet lego-animationer, i programmet MowieMaker. Nu inspirerar hon kollegor och barn att ta till sig den nya tekniken, bland annat surfplattor.

På Annedalsskolan har fritidsbarnen under fem veckor fått pröva att använda surfplattor, eller paddor, som de populärt kallas. De har använt dem till att spela spel men också till mycket annat. De har till exempel tagit bilder av sig själva som de sedan omvandlat till psykedelisk konst, i programmet Photo Booth. Barnen har också använt paddorna till att spela in film. Manus har de skrivit själva och sen har de använt sig av programmen Toontastic och Puppet Pals.

– Med Toontastic kan man göra animerade filmer. Programmet är på engelska, men väldigt lätt att följa. Puppet Pals hjälper dig och barnen att göra tecknad film eller teater. Du väljer ett par skådespelare och ett par scener, sedan trycker du på ”Record”. Appen spelar in hur du flyttar dina skådespelare och allt du säger, berättar Ann Charters Rowe.

Hon berättar att arbetet med filmerna bjöd på åtskilliga möjligheter till diskussion kring frågor som; hur presenterar man en film, hur förs handlingen framåt och hur lång får en film vara?

Eftersom killarna lät dinosaurier och monster spela huvudrollen i sina filmer, medan tjejerna valde att låta prinsessor vara huvudaktörer i sina, så blev genus ett annat självklart samtalsämne.

– Det blev väldigt häftiga filmer, konstaterar hon.

På Annelundsskolans fritidshem ser de IT-tekniken som ett komplement till den övriga verksamheten. Barnen ska få pröva att göra film, lära sig hantera kamera och redigeringsprogram. I det arbetet har de fått tillfälle att dokumentera andra delar av fritidsverksamheten som sina egna byggkonstruktioner i lego, lera och med kaplastavar

Att man kan utnyttja barnens egna resurser och kombinera sånt som barnen redan kan med den nya tekniken är ytterligare en poäng. Den gör dem delaktiga i att utforska och upptäcka vilka förmågor de utvecklar.

– Det är intressant är att se hur barn som annars är blyga kan ta för sig och blomma upp i detta arbete, säger Ann Charters Rowe.

Tjugo minuter åt gången har barnen arbetat med surfplattorna. Tidsbegränsningen sattes utifrån ett rättviseperspektiv. Alla skulle få chansen.

– Det är fritidshemmets och skolans uppgift att se till att det finns möjlighet för alla att pröva på olika nya tekniker, däribland datorer och surfplattor. Barnen på fritids har ett stort rättvisepatos så det har inte varit några problem för dem att lämna ifrån sig paddorna när tiden varit ute. För dem som har svårt med klockan, har tidsbegränsningen dessutom gett ett bra träningstillfälle, säger hon.

Hon beskriver de fem veckorna med paddan som väldigt intensiv. Barn och personal har mötts. Åsikter har kunnat bytas och brytas, kreativiteten har varit på topp och alla har haft väldigt roligt.

– Datorer och surfplattor är ett fantastiskt komplement till vår ordinarie verksamhet. Men de får absolut inte användas som ställföreträdande fritidspedagoger. Vi får inte lämna barnen ensamma med tekniken. Det är viktigt att det finns personal som kan stötta och handleda barnen hela tiden, säger Ann Charters Rowe.

Anders Carlsson är utvecklingsledare inom IKT i stadsdelen Majorna/Linné där Annedalsskolan ligger.

Han menar att i den bästa av alla världar ska tekniken vara lättillgänglig. Trådlösa nätverk, fastmonterade projektorer och/eller platt-teve bör vara standard. Varje enhet bör även ha en smartphone eller surfplatta med 3G-kort så dokumentation även kan ske utanför enhetens väggar, till exempel på en utflykt. Pedagogerna ska hela tiden få kompetensutveckling för att kunna lägga fokus på den pedagogiska användningen av den nya tekniken.

– IKT är ett komplement till övriga pedagogiska verktyg. Det ska vara lika naturligt för ett barn att hämta en surfplatta som att hämta ett pussel. Kameran kan bli ett naturligt verktyg för barnen; därför bör det finnas ett flertal sådana, säger han.

Hur kan man koppla IKT-arbetet till pedagogisk planering och styrdokument?

– Man ska utgå ifrån barnens erfarenhetsvärld och IKT är en stor del av deras vardag. Det finns flera punkter där man kan öka måluppfyllelsen genom att arbeta med IKT, till exempel i arbetet med utvärderingen av och i arbetet med att få barnen delaktiga i, verksamheten.

Har ni någon IKT-policy?

– Vi håller just nu på att arbeta fram en IKT-policy dels lokalt i stadsdelen, dels för hela Göteborg.

Vilka fördelar ser du med paddor, jämfört med datorer?

– Surfplattan är mobilare. Man kan arbeta med den var som helst i vardagen, både inne och ute. Den är enklare för barnen att hantera och förstå, säger Anders Carlsson.