Hallå Lena Molin, lektor i didaktik vid Uppsala universitet. Du var ansvarig för geografiämnet i de nya kursplanerna för grundskolan och gymnasiet.
Varför lyfte ni fram hållbar utveckling?
– Det är viktigt att geografiämnet och hela skolan utbildar våra elever i de frågorna. Det är ju deras framtid det gäller. De ska kunna arbeta för ett hållbart samhälle. För att kunna agera aktivt och delta i beslut så behöver de kunskaper inom olika områden. Det är viktigt att alla tre dimensionerna kommer med: miljö, ekonomi och den sociala dimensionen. Hållbar utveckling är en stor fråga internationellt.
Varför ska just geografiämnet ta hand om det?
– Geografi är ett tvärvetenskapligt ämne, det innehåller både naturgeografi och kulturgeografi. För att läsa om och arbeta med hållbar utveckling måste man kombinera naturvetenskap och humaniora.
Ni arbetade visst hårt för att få med det i kursplanerna?
– Ja, vi kämpade en hel termin för att skriva in begreppet. Inte förrän det bara var en vecka kvar till lämning så blev det klart.
Är det inte konstigt att man ska läsa hållbar utveckling, samtidigt som man bara ska läsa om Europa i årskurs 4–6?
– Jo, det motsäger övriga skrivningar i kursplanen, men departementet gjorde den ändringen. Det är olyckligt om skolor tolkar det strikt så att man inte ska röra sig utanför Europa. I många andra innehållspunkter nämner vi jorden. Man ska jobba med hela världen även i år 4–6 – men kanske titta lite extra på Europa. Vår tanke är att man ska pendla mellan det lokala och globala och inte vara så fixerad vid landgränser och världsdelar.