Hallå Samuel Branting, lärare och projektledare för ungdomsparlamentet i Stockholms stad.
Vad är syftet med ungdomsparlamentet?
– Det primära syftet är pedagogiskt, att kunna undervisa om de demokratiska principerna på ett intressant och aktuellt sätt. Det är ett sätt för gymnasieeleverna att få prova på det politiska, att föra politiker och ungdomar närmare varandra, att väcka lust att engagera sig i debatten och att verka integrerande mellan elever i Stockholm. Och förstås, att elever får möjlighet att påverka de förtroendevalda.
Hur länge har det funnits i Stockholm?
– Sedan 2001. Det gick ett år på försök, sedan låg det vilande till 2006. Då fattades beslut i kommunfullmäktige om att kommunen ska ha ett organ för att nå ungdomar. Sedan dess har det gått varje höst. I Stockholm är det direkt införlivat i undervisningen och eleverna ska i förlängningen kunna påverka sina förtroendevalda. I Värmdö har ungdomsparlamentet funnits i ett par år.
Vad får det för praktisk effekt på politiken?
– Ärligt talat, för lite. Dialogseminarierna i slutet är tillfällen då politiker och elever får mötas, men jag skulle ljuga om jag sade att det fanns konkreta exempel på motioner som tagits upp i kommunfullmäktige och klubbats igenom. I Värmdö, däremot, hade ungdomarna föreslagit att man skulle genomföra en stor mässa för ungdomar där de kunde söka sommarjobb och nu har det klubbats igenom. Det vore kul om det gick att göra här också.
Hur väljer ni vilka frågor eleverna ska arbeta med?
– Jag kontaktar lärarna och ber dem fråga eleverna vilka frågor de är intresserade av. Sedan sållar jag ut tio till femton konkreta frågor och skickar tillbaka dem till lärarna och ber dem hålla omröstningar om vilka fem frågor eleverna vill arbeta med. Det är fantastiskt kul när man kan ämnesintegrera, men samhällskunskapsläraren måste vara med.