Varje dag serveras det närmare två miljoner måltider i skolor och förskolor. Stora volymer och stora pengar där intresseorganisationer som lrf gör sitt bästa för att synas och få sin del av kakan.
Skolmatens vänner har blivit en stark röst i skolmatsdebatten. När frågan diskuteras med politiker, närstuderas i undersökningar och debatteras i medierna – då är Skolmatens vänner där.
En sökning i Mediearkivet, som samlar artiklar från alla stora dags- och landsortstidningar, ger drygt 900 träffar på Skolmatens vänner sedan starten år 2000. I många av artiklarna kallas Skolmatens vänner för en ”organisation” och man får lätt intrycket av att den är en oberoende röst som kämpar för elevers rätt till bra skolmat.
Det här är något som Annika Unt Widell, projekt-
ledare på Skolmatens vänner, själv är väldigt kritisk mot. För i själva verket är det lrf, Lantbrukarnas riksförbund, som står bakom.
– Jag tjatar jämt om det – att det här är en verksamhet som bedrivs av lrf och det står också på alla våra pressutskick. Jag tycker att det, precis som i alla andra fall, är viktigt att veta vem som står bakom som finansiär.
Ett av lrf:s huvuduppdrag är att bedriva opinionsbildning för ”den gröna näringen”, alltså lantbruk och skogsbruk. Bland medlemmarna finns stora bondeägda ekonomiska föreningar som Arla Foods, Scan och Lantmännen men också mindre intresseorganisationer som Sveriges djurbönder och Sveriges Grisföretagare.
När Skolmatens vänner talar om fördelarna med närproducerade råvaror är det alltså inte nödvändigtvis av omsorg om miljön. Det är också ett tal helt i linje med lrf-medlemmarnas önskan – att fler ska välja svenskt.
När Skolmatens vänner varnar för att matens kvalitet och näringsinnehåll hotas, som i ett pressmeddelande från 2008, och exemplifierar det med ”färre serveringar av kött” och ”mer sällan mjölk till maten” – ja då är också det ett budskap som passar medlemsföretagen.
Skolmatens vänner och lrf är dock inte ensamma om att vilja synas i skolmatssammanhang. Mjölkfrämjandet – en avdelning inom Svensk mjölk – arrangerar seminarier för personal inom förskola och skola och kampanjar för att skolor ska servera frukost. Svenskt Kött, vars största ägare är lrf och Scan, har ett skolmaterial som riktar sig till hem- och konsumentkunskapslärare.
Tävlingar är ett säkert kort när det gäller medieutrymme. Arla Foods, som ägs av svenska, tyska och danska mjölkbönder, arrangerar Arla Guldko – en mattävling där en av priskategorierna heter Bästa Matglädjeskola. Lantmännen, en av Nordens största livsmedelskoncerner, står bakom Skolmatsgastro – en rikstäckande tävling för skolmatskockar.
Ett annat sätt att få höras i medier är att presentera undersökningar – något som Skolmatens vänner gör kontinuerligt. På sajten skolmatensvanner.se finns också en faktabank med uppgifter om allt från skolmatens historia till frågor och svar om till exempel näringsinnehåll.
– Vi har en ganska blygsam budget och har inte möjlighet att annonsera eller ordna stora seminarier. Vi jobbar nästan enbart med att varje år ta fram någon större kartläggning, till exempel om hur mycket varje kommun satsar på skolmaten. Vi har haft den här tacksamma rollen att vara den som framför allt journalister vänder sig till därför att det har saknats andra som samlar den här intressanta informationen, säger Annika Unt Widell.
Annika Unt Widell är själv legitimerad dietist och driver dessutom byrån Mat & media kommunikation. Hon sitter med i landsbygdsminister Eskil Erlandssons expertråd som ska hjälpa regeringen i arbetet med satsningen Sverige – det nya matlandet. Hon har också fått stöd från Jordbruksverket för att starta diskussionssajten Skolmatsforum, skriva boken Skolmatssafari från Malmö till Kiruna och driva Bättre skolmat, ett projekt med syfte att lyfta fram och sprida goda skolmatsexempel.
När tidningen Restaurangvärlden listade Sveriges 50 mäktigaste i Mat-Sverige 2012 hamnade Annika Unt Widell på femte plats, före statsminister Fredrik Reinfeldt och branschkändisar som Per Morberg och Melker Andersson. Hon fick också tidningen Allt om Mats Stora matpris 2011.
Själv tycker hon att det känns konstigt att hamna så högt upp på Restaurangvärldens lista eftersom hon inte har någon formell makt.
– Men när jag tittade på vilka kriterier de hade haft för sitt urval så var det bland annat medialt genomslag. Vi är inte så många som pratar för skolmaten på heltid och jag råkar också vara totalt passionerad och hängiven mitt jobb och jag tror att det engagemanget syns och hörs och det gör i sin tur att folk lyssnar. Det mediala genomslaget som Skolmatens vänner har haft har varit fantastiskt, säger Annika Unt Widell.
Eva Sundberg på Livsmedelsverket är inne på samma linje. Hon tror att Skolmatens vänner har fått så stort genomslag dels för att de är duktiga på det de gör, dels för att de har samlat och spridit kunskap som ingen annan har haft.
Nu har Livsmedelsverket fått i uppdrag av regeringen att starta ett nationellt kompetenscentrum för måltider i den offentliga sektorn. Bland annat ska man bidra till att måltidsfrågorna inom vård, skola och omsorg sätts högt upp agendan, samla kunskap om offentliga måltider och stötta kommuner och landsting i deras kvalitetsutveckling.
Eva Sundberg, som är projektledare för satsningen, tror att den kommer att fylla det tomrum som tidigare har funnits kring skolmatsfrågor i den offentliga debatten.
– Den uppgift som vi har fått nu har saknats under ett antal år. Därför har det naturligt blivit så att den som har haft något att säga, den har helt enkelt fått säga det. Där har Skolmatens vänner varit smarta och tagit det utrymme som har funnits. Det är jättebra att skolmaten syns och blir uppmärksammad i medierna, men man måste ha med sig att lrf har sin agenda och såklart väljer vad de vill föra fram.