Under våren gör Skolinspektionen en granskning i 96 kommuner av hur väl de lever upp till skollagens krav på näringsriktig skolmat.
– Eftersom skolmåltiden ingår i utbildningen omfattas även den av kraven på systematisk kvalitetssäkring, säger Agneta Wennberg, projektledare på Skolinspektionen.
Det innebär att huvudmännen måste kunna visa att de planerar, följer upp och dokumenterar sitt arbete med skolmåltiden. Skolinspektionen kommer bland annat att undersöka om det finns system och rutiner för att säkerställa att måltiderna är näringsriktiga och om de kan visa att de gör systematiska uppföljningar.
I granskningen ingår det grundskolor och grundsärskolor med både kommunala och fristående huvudmän, men däremot inga förskolor. Det beror bland annat på att skollagen inte är lika tydlig i kraven på näringsriktighet när det gäller förskolan.
– Men de flesta kommuner har ändå liknande krav på sina skolor som på sina förskolor, säger Agneta Wennberg.
Tillsynen görs med hjälp av telefonintervjuer men Skolinspektionen kommer också att besöka tolv av skolorna för att titta närmare på trivsel- och miljöfaktorer: Vad får eleverna att trivas? Vilket inflytande har de över maten? Vad är det som hindrar en del elever från att äta maten eller ens gå till matsalen?
– Vi vet ju att det inte räcker att maten är näringsriktig – den gör ju nytta först när den kommer i magen, säger Agneta Wennberg.