Karriären börjar med en livslinje, menar jobbcoachen
Charlotte Hågård var först i Sverige med att starta eget som karriärrådgivare. Hon är en av de mest erfarna på området. Företag och myndigheter hör till hennes uppdragsgivare. Men inte skolan på samma sätt. Där har funnits så lite karriär att göra.
— Men det är ganska vanligt att lärare hör av sig till mig och ber om råd. Ofta vill de lämna läraryrket därför att de tycker att de får göra så mycket annat än att undervisa i sina ämnen.
Hennes egen karriär som karriärrådgivare började efter några år som headhunter.
— Jag satt i massor av anställningsintervjuer och märkte att människor behövde prata om sig själva och sitt jobb. Många började gråta när de berättade hur de hade det.
Charlotte Hågård förstod att det fanns ett stort behov av bollplank för enskilda individer. Men också av att skapa arbetsplatser med bättre utvecklingsmöjligheter.
Vad betyder då fler karriärtjänster i skolans värld? En värld där skolledarjobb varit i stort sett den enda möjligheten att gå vidare. En värld med en platt organisationen och en utbredd jantementalitet.
— Det blir bra med fler karriärtjänster. Fler duktiga lärare kommer att välja att stanna kvar i skolan.
Men det lär också påverka samspelet mellan kolleger eftersom konkurrensen ökar, menar hon.
— Och då gäller att inte ge upp viljan till utveckling bara för att man inte får en eftertraktad karriärtjänst. Man måste själv alltid ta ansvar för sina egna utvecklingsmöjligheter.
Vad ska den tänka på som funderar på att söka en karriärtjänst?
— Jag brukar säga att man ska börja med att blicka inåt och göra en självinventering. Vilka drivkrafter har jag, vilka värderingar, kunskaper och kompetenser? Sådana frågor bör man först ställa till sig själv.
Charlotte Hågård tipsar om att det är bra att börja med att beskriva var man befinner sig i nuläget och sedan se bakåt på sitt eget liv.
— Rita sedan en livslinje som innehåller de olika händelserna i ditt liv. Det är ett bra sätt att skala fram hur man utvecklats och få en tydligare bild av vem man är.
Men man måste vara medveten om att yrkeslivet har sina skilda faser, poängterar Charlotte Hågård. Från den första entusiastiska och lärande fasen, över stabilare faser av olika slag, för att sluta med den avtagande fasen då det finns risk för stagnation och tappade sugar.
— Helst bör man se till att förändra sitt yrkesliv innan avtagandefasen. Men det behöver inte vara för sent ens då. Jag har kunder som börjat på nytt vid 63 års ålder.
Hon tar den rosa rullväskan och rullar vidare. Det verkar som om hon har långt kvar till avtagandefasen.