Regeringen får bestämma när det är dag för lärarlegitimationen att träda i kraft. Det föreslås riksdagen besluta i en promemoria från Utbildningsdepartementet.
– Vi kan inte bestämma ett datum idag utan måste avvakta och se när Skolverket har kommit tillräckligt långt med legitimationsansökningarna, säger Bertil Östberg, statssekreterare.
Det innebär att alla krav som följer av legitimationen – till exempel att bara den som är legitimerad får tillsvidareanställas och att alla introduktionslärare ska ha en legitimerad mentor – skjuts på en obestämd framtid.
Hittills, efter sex månaders arbete, har Skolverket utfärdat mindre än två procent av alla lärarlegitimationer. Skulle arbetet fortgå i samma takt tar det mer än ett decennium innan hälften av landets lärare legitimerats.
– Att först sjösätta en mycket stor reform och sedan se på när den i praktiken havererar, det är inte ansvarsfullt gentemot Sveriges lärare, säger Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin.
Partiet tänker begära en särskild debatt i riksdagen om de stora reformerna som berör grund- och gymnasieskolan.
– Vi vill ha en debatt om hur reformerna landar i skolan, utan att skolan får möjlighet att göra verklighet av dem. Det skapar en stor otrygghet och osäkerhet när man inte vet vilka av regeringens reformer den själv tror på och har en idé om när de ska vara verklighet, säger Fridolin.
– Detta visar hur regeringen bara haft bråttom att sjösätta saker utan kunskap om vilken tid det tar, säger Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca.
Om regeringens besked att den vill ha riksdagens mandat att senare bestämma när lärarlegitimationerna ska börja gälla säger hon:
– Det är orimligt att man inte har en fastlagd tidpunkt för när förändringen ska träda i kraft. Regeringen måste precisera sig. Det är viktigt att lärarna får veta vad som gäller.
Så som läget är nu är det klokt av regeringen att skaffa sig mer tid. Men den borde ha förstått att reformen skulle kräva mer tid och pengar än vad som avsattes, hävdar Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
– Vi har aldrig haft så höga krav på lärarnas behörighet som nu. Det måste kombineras med större satsningar på kompetensutveckling och resurser hos Skolverket att utfärda legitimationerna. Nu har det grava underskattandet av vad reformen kräver lett till ett organisatoriskt kaos, säger hon.
Lärarförbundet har också efterlyst en nationell, permanent kommitté som ska samråda om alla frågor och praktiska problem kring lärarlegitimationen. I den bör ingå alla berörda myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting, lärarfacken och Friskolornas Riksförbund.
– Det här är en reform som förtjänar att lyckas. Men då måste den genomföras med kvalitet, säger Eva-Lis Sirén.
Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan tycker att regeringen, och utbildningsminister Jan Björklund, agerar märkligt.
– Jag är väldigt förvånad. Vi hade utbildningsministern i utskottet nyligen och då fick jag intrycket av att regeringen skulle återkomma med ett konkret förslag om datum. Att regeringen nu vill skjuta upp reformen på obestämd tid pekar på att den håller på att bli ett fiasko, säger han.
Baylan tänker därför begära att Björklund kommer tillbaka till utbildningsutskottet och förklarar sig.
– I grund och botten är det bra att utveckla läraryrket, men Björklund skjuter alltför ofta från höften. Förändringar som berör så många människor kan man inte hantera så här. Att sätta skolsystemet i ett permanent osäkert tillstånd är inte acceptabelt, säger Baylan.
Karin Lindgren TT