Sponsring i skolan - vad gäller?

– Det har bildats en stiftelse som bestämmer vad pengarna ska gå till. Vi använder bara avkastningen, och får inte röra själva portföljen, säger Åsa Eriksson, som är rektor för Brinellgymnasiets yrkesutbildningar.

Hur stor gåvan blir beror alltså på hur börsen går. Men Åsa Eriksson uppskattar att det handlar om ungefär 300 000 kronor per år, pengar som bland annat används till elevstipendier och fortbildning av lärare. Men får en kommunal gymnasieskola verkligen ta emot pengar från privatpersoner? Svaret är ja, under vissa förutsättningar.

– Utbildningsverksamhet ska bedrivas med skatter och avgifter. Man får inte göra sig beroende av de här pengarna, säger Ulrika Lindén, som är chef på Skolverkets rättssekretariat.

Av Konsumentverkets riktlinjer för sponsring i skolan, som tagits fram ihop med Skolverket, framgår att kommuner ska följa objektivitetsprincipen. Det innebär att sponsring är tillåten så länge skolan ”behåller sin objektivitet”.

Skolorna lyder också under kommunallagen. Den förbjuder inte heller skolor från att bli sponsrade, så länge det inte innebär att skolan hamnar i beroendeställning till sponsorn.

– Huvudmannen måste kunna bedriva verksamheten helt självständigt. Det är läraren och rektorn som bestämmer hur undervisningen ska bedrivas och vad man ska undervisa om, säger Ulrika Lindén.

I Brinellgymnasiets fall handlar det om ett bidrag utan krav på motprestation. Det ska ses som en gåva, vilket är helt ok att ta emot, enligt Konsumentverkets och Skolverkets riktlinjer.

Brinellgymnasiets rektor Åsa Eriksson påpekar också att järnvägsutbildningen hade funnits oavsett donationen. Den var redan i gång när gåvan kom.

Så vad betyder pengarna för er?

– Det är ett bevis på att någon förutom vi själva tror på den här utbildningen. Men vi får ju såklart också ökade möjligheter att få tag i nya elever, vilket hade varit svårare att göra med bara de vanliga medlen, säger hon.