Läroplanen passar Forshaga

I Forshaga, några mil norr om Karlstad, lider en betonggrå dag mot sitt slut. Det trista vädret står i bjärt kontrast till färgerna som vuxit fram på de stora pappersarken under en svensklektion på Forshaga Lärcenter.

Dagens uppgift är att i grupp måla en scen ur boken Oktober. Nicole Högberg, Nathalie Stevens, Marcus Berg och Emil Hernström har målat hela sitt ark dovt grönt. Vad det exakt ska bli är inte helt lätt att se. Textillärare Anita Pallin och hennes mentorskollega för klassen, svenskläraren Maria Skött, tittar nyfiket på.

– Det gröna är gräset som de ligger i när de umgåtts ett tag, säger Nathalie Stevens.

Marcus Berg har precis bytt färg och skissar nu formen av två kroppar: bokens huvudpersoner Lassie och Andreas. Med snabba kritrörelser formar han ansikten och kroppar på ungdomarna i gräset; en av dem får en randig tröja.

– Aha, nu ser jag! Vad fint att få ett ansikte på dem, säger Maria Skött.

I Forshaga Lärcenter jobbar alla lärare i arbetslag sedan många år. I varje arbetslag ingår minst två språklärare, en SO-lärare, två NO-lärare och en idrottslärare. Dessutom minst en lärare med estetisk kompetens eller utbildning; antingen i bild, musik, slöjd eller hem- och konsumentkunskap.

Arbetslaget där Maria Skött och Anita Pallin ingår i har fyra klasser; två åttor och två sjuor.

Anita Pallin är en av de ansvariga för de praktiska och estetiska delarna, som är centrala på Forshaga Lärcenter. Inte minst med anledning av skolans kulturprofil. Tidigare låg här en mer traditionell skola, men tack vare eldsjälar som rektorerna och ett starkt stöd från kommunen har nu byggts ett kombinerat kulturhus och lärcenter.

Överallt i lokalerna finns bevis för skolans medvetna kultursatsning. I inglasade montrar hänger tavlor av lokala konstnärer och elever, mattor och broderier. Här finns också teckningar av Edvard Munchs Skriet, eftersom en mellanstadieklass nyligen besökt Munchmuseet i Oslo.

Vid entrén ligger bibliotek och en stor samlingsplats kallad Torget. En bred trappa, centralt placerad i den öppna ytan, leder upp till klassrummen på andra våningen. Med sina höga trappsteg fungerar den som åskådarläktare när skolan eller kulturhuset arrangerar evenemang.

– Här brukar vi ha väldigt maffiga konserter och skolavslutningar, säger Anita Pallin.

I en av korridorerna hänger porträtt av tidigare elever. Porträtten är detaljrika och Anita säger att man helt klart kan känna igen flera av eleverna på bilderna.

– Vi har en idé att eleverna varje år ska utgå från sina målningar av sig själva och sedan göra handsydda självporträtt, säger hon.

Numer jobbar alla arbetslag, någon period under läsåret, med ett tematiskt samarbete som löper parallellt med andra ämnen och byggs på med nya inslag undan för undan. Ofta med inspiration av konstnärer och lokala kulturarbetare. Ibland med hjälp av kommunens kulturmedel, ibland genom Skapande skola-projekt.

Lärare och elever försöker tillsammans arbeta fram övergripande teman, som man sedan arbetar med nästföljande termin. I samband med fjolårets kärleks- och vänskapstema bjöds flera organisationer in, bland annat RFSL, som fick berätta vad de gör och hur de arbetar. I naturvetenskapen har man efter elevernas önskemål arbetat i kill- och tjejgrupper med sex och samlevnad.

I svenskan har man alltså läst ungdomsboken Oktober. Till en början är svenskundervisningen av det mer traditionella slaget. Eleverna läser först boken i helklass, för att sedan diskutera den i halvklass. Därefter är det slut på det traditionella. Först får de i grupp måla en scen ur boken, sedan får de skriva en dikt och slutligen göra något i textilslöjden inspirerat av scenen som de målat.

Att låta eleverna måla en scen i grupp kom Maria Skött på efter att hon själv fått göra det på en kurs i estetiskt lärande. Kursen ingick i den fortbildning som skolan bestämt att lärare för samtliga årskurser mellan 6–9 ska gå för att få med det estetiska perspektivet i sin undervisning.

– Jag är själv livrädd för att måla, men när man gör det tillsammans känner man sig delaktig och det blir inte lika läskigt. Nu använder jag bilden i det mesta som jag gör i min undervisning, säger hon.

Lektionen lider mot sitt slut och samtliga målningar hänger nu på väggen. Det är svårt att förstå att det för mindre än en timme sedan bara fanns grå pappersark. Maria Skött ber den första gruppen att berätta hur de tänkt.

– Det är Johan och Adam som sitter vid solnedgången och är kära, säger en av eleverna, märkbart stolt.

I målningens förgrund syns två ryggar i siluett. Johan, bokens mjukiskille, håller Adam, en av värstingarna, i handen. Scenen är extra laddad eftersom man tidigt i boken får reda på att Adam mördas av de andra killarna i sitt gäng. På många sätt är det en klassisk ungdomsbok med tonårsproblem som kärleksbekymmer, mobbning och identitetssökande.

– Jag har lite tankar om hur man skulle kunna göra det i slöjden. Man skulle kunna göra en passepartout. Eleverna får välja någon detalj och sedan brodera den. Eller så väljer vi ut en tavla som alla får göra en del av i form av en textil, säger Anita Pallin.

Det konkreta syftet med det tematiska arbetet är att ge eleverna en djupare förståelse för vad de har läst. I skolans egen definition över hur de ska jobba och tolka estetiska lärprocesser finns ord som uppleva, bli berörd, känna, uttrycka och reflektera. Det är ledord som passar bra in i Anita Pallins och Maria Skötts ämnesövergripande arbete med eleverna.

– Att jobba på det här sättet betyder mycket för lärandet. Tidigare arbetade vi med I taket lyser stjärnorna, som handlar om en flicka som förlorar sin mamma i cancer. En elev sa att när hon ser sin bild, så minns hon inte bara handlingen utan också hur hon kände när hon läste boken, säger Maria Skött.

– Det här är ett bra arbetssätt, eftersom det ger eleverna en helhetsbild, säger Anita Pallin.

Ännu finns ingen forskning som visar att estetiska lärprocesser faktiskt konkret påverkar betygen positivt. Däremot har det skrivits en hel del om hur de implementeras konkret i olika undervisningssituationer. Bland annat har estetiska lärprocesserna visat sig vara effektiva för elevers personliga utveckling och utveckling av social kompetens.

En annan dimension är att det stärker de estetiska ämnenas status. På Forshaga Lärcenter är slöjdämnet inte styvmoderligt behandlat, utan har den status det förtjänar, menar Anita Pallin.

– Slöjden har ändrat karaktär. I den nya läroplanen har fokus flyttats från hantverk till att vara en del i en process. Genom åren har jag blivit mer intresserad av skolan som helhet, och det beror mycket på mitt arbete på Forshaga, säger hon.

– Sedan tycker jag det är skönt att inte längre behöva arbeta så mycket ensam. Jag gillar att vara en del i ett team, att vara med i gemenskapen.

Anita Pallin är övertygad om att den estetiska lärprocessen fungerar, men poängterar att det är viktigt att man har gott om tid och en god planering. Samarbete och kommunikation inom det egna arbetslaget och gentemot andra arbetslag är också en förutsättning för att det ska fungera, förklarar hon.

– Från slöjdens sida sett är det bra att lägga in den här typen av uppgifter i början av terminen, för då har eleverna inte hunnit engagera sig i individuella uppgifter.

– Viktigast är ändå att man har idéer och kan jobba över gränserna. Det är klart, det gäller att andra är engagerade också. Jag har hittat det engagemanget i min mentorskollega.