Temat som gynnar ämnet

Lite blandade tillrop, både retsamma och uppmuntrande, kommer från övriga grupper. Några skrattar lättat.

Matilda Terins medarbetare är inte heller så entusiastiska men någon säger förnuftigt:

– Det kanske blir gott. Det beror ju på hur vi lagar den.

Läraren Daniel Frölander håller i lektionen för ”cirkusgruppen”, det vill säga en blandad kompott av nior från tre parallellklasser i Victoriaskolan i Norrköping. Fyra smågrupper ska laga varsin rätt, linssoppa, fisksoppa, kålpudding eller köttgryta. Lotten avgör vilken grupp som ska göra vad.

– Glöm inte att väga och mäta ingredienserna och skriva upp informationen. Senare ska ni räkna ut vad måltiden kostar. Fundera också över vilken familj som kan tänkas laga just er måltid med tanke på de olika kriterierna, säger Daniel Frölander.

Här krävs en förklaring. Familjerna som det talas om är fiktiva och eleverna har skapat dem inom temat ”Att bli vuxen”. Familjerna återkommer inom olika skolämnen, bland annat har eleverna fått göra en budget där de utgått från familjernas inkomst, vad de har för intressen, med mera. Så när eleverna i efterhand ska fundera över vilka måltider som passar till vem, ska de förutom själva kostnaden ta ställning till hur mycket tid det brukar finnas över till matlagning i den respektive familjen, samt om det är någon som är väldigt intresserad av att laga mat.

– Ni ska alltså inte bara gå på ekonomin, att de som har mest pengar lagar den dyraste maten, påminner Daniel Frölander.

Eleverna har själva receptgenomgång i gruppen och tar sedan itu med att hämta, väga och mäta de ingredienser som behövs för måltiden de ska laga.

Daniel Frölander berättar att det tematiska arbetssättet är nytt, det har bara pågått sedan höstterminens början och det tar tid innan både elever och lärare blir varma i kläderna. I stort sett alla ämnen är inblandade i temat. Idrott och hälsa, slöjd, språkval och musik ligger fortfarande utanför tematiden men även inom dessa ämnen försöker man anknyta till temat så mycket som det är möjligt.

Temamässigt arbete var rektorns idé och personalen började planera upplägget redan i februari.

– Men alla lärare var positiva, vi kände att vi ville försöka få upp elevernas resultat ännu mer, säger Daniel Frölander.

Alla är alltså med på tåget även om det enligt Daniel Frölander ”känns som om man jobbar väldigt mycket just nu”. För det är inte bara ett nytt arbetssätt som introduceras, utan även nya kursplaner, nytt betygssystem och som grädde på moset ny teknik. Skolan arbetar med den nätbaserade läroplattformen ”It’s learning” och använder sig av interaktiva tavlor och datorer. Föreläsningar kan spelas in och läggas ut på plattformen och det gäller även

PowerPoint-presentationer och all annan information. Till exempel beskrivningen av de olika familjerna och recepten i hem- och konsument­kun­ska­pen. Vilket påminner Daniel Frölander om något:

– Glöm inte att ta hem era pärmar i dag! Nu skrotar vi dem, allt finns samlat i databasen, säger han till eleverna.

I salen arbetar ungdomarna koncentrerat. Ljudet av hackande knivar hörs, dofter sprider sig. Eftersom rätterna tar olika lång tid att laga har eleverna lite olika bråttom. Som vanligt är tajmingen viktig i ämnet och deras lärare påminner dem om det.

– Hur lång tid tar det att koka potatis, frågar han en grupp.

– Tjugo minuter, ungefär.

– Och på en hemkunskapsspis? fortsätter han.

Eleverna skrattar.

– Kanske trettiofem, då …

I det pågående temat ”Att bli vuxen” ligger fokus främst på ämnena svenska, hem- och konsumentkunskap och SO. Daniel Frölander tycker att ämnet hem- och konsumentkunskap redan har vunnit mycket på det tematiska arbetet då det gäller antal timmar.

– Delar av ämnet kommer in under andra ämnen och med andra lärare, säger han.

Och delar som föll bort genom den nya kursplanen, till exempel boendet, kommer också in men i andra ämnen.

– När eleverna skulle göra upp budget för de fiktiva familjerna fick de också fundera över hur de kunde tänkas bo. Och i ämnet bild har de fått tillverka sin ”första egna” lägenhet i tredimensionell skala.

Eftersom bildsalen råkar ligga vägg i vägg med salen för hem- och konsumentkunskap bjuder eleven André de Paz på ett litet smakprov på hur en sådan lägenhet kan se ut. Hans alster är en sparsmakat men stilfullt inredd lägenhet med schackrutigt golv och färgtoner i svart, rött och vitt.

Eleverna släpps friare i det tematiska arbetet. Än så länge funkar det bra för några få – men mindre bra för den stora massan.

– Alla har inte den där egna drivkraften som behövs – ännu, säger Daniel Frölander.

Arbetssättet måste sätta sig. Inte bara för eleverna, utan även för lärarna.

– Vi tänker olika, en del har svårt att tänka i övergripande tema. Men man måste få prova och misslyckas lite.

Efter en halv termin, trots visst slit, kan Daniel Frölander ändå rekommendera arbetssättet. Han tycker att det är lättare att anpassa så att det blir mer likt hur det ser ut i samhället.

– Det finns en helhet i tänket, det är lättare att förstå varför när saker sätts in i ett sammanhang. Det viktigaste för eleverna, enligt mig, är att de får lära sig att ta större eget ansvar.

Då det gäller matlagningen verkar hans elever ta just stort eget ansvar. De läser recept, diskuterar, letar efter vitlökspressar, dukar, diskar och lagar mat. Det märks att de går i nian och har haft ämnet förut.

– Det märks att de har haft mig som lärare, menar du, korrigerar Daniel Frölander skämtsamt.

Han är en mobil lärare. Han går runt bland eleverna, övervakar och är en fena på att ställa ledande frågor som får dem att tänka till.

– Tänker du sätta plastfolie på aiolin nu när du ställer den i kylen?

– Eh … Jo, det klart, svarar en tjej.

– Varför?

– Jo, annars kommer lukt och smak sätta sig i allt annat, det är ju så mycket vitlök i.

Samma aioli kommer upp för diskussion när den slutligen hamnar i soppan.

– Vet ni varför soppa oftast serveras med något fett, som aioli, förutom att det är gott?

Det har ingen funderat närmare på.

– Jo, soppa är oftast ganska mager mat, därför är det bra att balansera den med något fett.

Samtidigt som Daniel Frölander läste till hem- och konsumentkunskapslärare, utbildade han sig också till dietist.

– Det är där jag känner att min djupaste kunskap ligger. Så går jag också verkligen gång på att prata protein, fett och kolhydrater, förklarar han.

Men han är inte bara hem- och konsumentkunskapslärare och dietist utan även lärare i svenska. Just nu undervisar han i svenska som andraspråk. Även svenskläraren tittar fram på lektionen när han förklarar för en elev att arbetet som hon har skickat in var bra innehållsmässigt men att hon måste ta itu med sina särskrivningar. Broccolibitar är inte två ord, till exempel.

Victoriaskolan är inget undantag då det gäller statistik om betygsklyftor mellan flickor och pojkar. Inte heller ämnet hem- och konsumentkunskap.

– Vi har lyckats minska klyftan en smula men det behöver bli bättre, säger Daniel Frölander.

Han menar att tjejerna får högre betyg för att de är bättre på att reflektera, de kan visa att de har förstått, vilket också är betygsgrundade. Tjejerna knäcker av någon anledning den koden snabbare.

Daniel Frölander är lite kritisk mot lärarutbildningen och menar att man där inte får tillräcklig skolning i att bedöma och sätta betyg. Det är sådant man ska lära sig som verksam lärare.

– Mer sådant skulle definitivt ingå i utbildningen, tycker han.

Hur funkar det med betyg och bedömning i det tematiska arbetet? Blir det inte svårare?

– Nej, snarare tvärtom eftersom det finns så mycket mer att bedöma. Och i och med läroplattformen är det lättare att dokumentera, både för elever och lärare.

Han drar ett exempel:

– Jag var sjuk några dagar och missade en del elevers muntliga redovisningar. Men alla videofilmades och jag kan ta del av dem i efterhand, vilket är toppen!

Eleverna använder sig också av tekniken:

– I går var det en mattegenomgång som en elev tyckte var extra knepig så han filmade hela lektionen. Den skulle också kunna läggas ut på plattformen så att alla som behöver kan få se den.

I salen är samtliga klara med sina måltider och en del har nästan hunnit äta upp. Lektionen närmar sig slutet men ingen har någon brådska eftersom det är lunchrast och de flesta ändå tänker hoppa över skollunchen. Till och med kålpuddingsgruppen äter med vad som ser ut att vara god aptit. Matilda Terins ger inga stående ovationer till rätten men konstaterar att ”det faktiskt inte var så dumt” även om hon förmodligen inte kommer att laga den hemma.

Genom det tematiska arbetet blir det lite mindre tid till de praktiska delarna av ämnet, som just matlagning, men mer tid till teori. Särskilt när de inom kort kör igång med nästa temaområde ”Att starta eget”. Eleverna ska lansera en egen produkt – kanske en ny uppfinning – eller en tjänst. Även på detta område kommer den ekonomiska biten in men genom marknadsföring, reklam och vad man behöver tänka på som egen företagare. Allt ska vara så verklighetstroget som möjligt, förutom tjänsten eller produkten som kan få vara mer fantasifull.

– En av mina elever ska lansera en garderob som är uppkopplad mot en väderstation. Det vill säga, den väljer kläder efter väder åt dig, berättar Daniel Frölander.

Han har redan hört en massa spännande idéer. Inom hem- och konsumentkunskapen finns det ingångar då det gäller reklam och konsumtion, eleverna ska också tänka på miljöaspekter. Annars blir det inte så mycket praktisk hem- och konsumentkunskap, förutom för dem som väljer att kanske starta en cateringfirma eller ett eget kafé.

Han har därför lagt in ett önskemål om att avsätta en heldag i köket för niorna.

– Jag tänkte mig att de i samband med temat kunde tänka ut och laga en trerätters middag. Det kan vara tänkt som representationsmiddag, eller någon annan festlighet inom företaget. Då får man in de praktiska delarna också, säger Daniel Frölander.