Hälsobanken bröt negativ stresspiral

– Under läsåret som gått har vi bland annat haft gym, streetdance, reggaeton, box, step, cirkelfys, avspänning med massage, spinning och innebandy, berättar Malin Gutestam.

Hon och Helena Petersson är båda lärare i idrott och hälsa på Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg. Det var de som tog initiativet till Hälsobanken för elva år sedan.

Anledningen till att man startade verksamheten var att många av eleverna upplevde stor studiestress.

– Tidigare slutade många av ungdomarna med de intressen de hade på fritiden under det första året på gymnasiet. De satt då ofta tillsammans och pratade om hur stressade de var. De fick inte något gjort utan stressade bara upp sig själva och sina kompisar.

Studier visar att fysisk aktivitet påverkar inlärning positivt genom att det ökar förmågan att koncentrera sig, förbättrar motivationen och ger en känsla av välbefinnande. Det sänker halten av stresshormoner, vilka kan blockera lärandeförmågan.

Sedan verksamheten lanserades har skolan sett uppenbara skillnader hos eleverna.

– De är bättre motiverade, mer koncentrerade och orkar generellt mer i skolan. De har också fått ökad insikt om hur fysisk aktivitet och goda hälsovanor påverkar lärandet positivt, säger Malin Gutestam.

Många elever vittnar i utvärderingarna om att de känner sig mer koncentrerade och mår bättre under dagen när de har tränat på morgonen. Hälsobanken finns på morgonpositionerna klockan 8–9, vilket innebär att eleverna kan ta på sig träningskläderna direkt på morgonen och sedan göra sig i ordning tillsammans med sina kompisar efter passet.

En viktig förutsättning och framgångsfaktor, enligt lärarna i idrott och hälsa, är att de hela tiden erbjuder det eleverna vill ha. De gör kontinuerliga utvärderingar för att hålla sig uppdaterade med önskemål och deltagande. Utvärderingarna ger också effekten att eleverna känner sig sedda, vilket också möjliggör att man på ett tidigt stadium kan uppmärksamma om något är fel.

Eftersom eleverna leder de flesta passen själva, varierar passen från år till år utifrån vilka som går på skolan och deras intressen.

– Nu under hösten har vi bland annat Zumba och fler lagsporter, eftersom vi har fått tag i en bra lokal, säger Malin Gutestam.

Gym är den självklara favoriten bland både killar och tjejer sedan några år.

– Detta fungerar också bra som inkörsport, eftersom många känner sig lite tryggare på gymmet. Efter ett tag vågar de sedan prova annat.

Sedan några år tillbaka låter man ettorna som läser Idrott och Hälsa A-kursen utföra sitt egenträningsprojekt inom ramen för Hälsobanken. Det innebär att de själva väljer ett visst antal aktiviteter utifrån ett eget träningsmål. På så vis blir alla introducerade till Hälsobanken och det utbud som finns under sitt första läsår. Därefter är det upp till eleverna att själva utnyttja möjligheten. De som är ledare drar automatiskt med många elever från den egna årskursen.

Skolledningen är positivt inställd och har så varit sedan start. Hälsobanken är en integrerad del av skolans verksamhet och budget. Att samarbetet mellan ledning, lärarna i idrott och hälsa och den så kallade Hälsobankskommittén fungerar är avgörande för att Hälsobanken ska fungera.

Konkret går arbetet till så att det i Hälsobankskommittén finns representanter från varje klass. Kommittén är lärarnas bollplank vad gäller Hälsobanken, friluftsdagar och övriga idrottsaktiviteter. Dess medlemmar är med och organiserar aktiviteter och turneringar på Hälsobanken. De lyssnar även in sina klasskamrater om vilka aktiviteter som är attraktiva. Hälsobankskommittén är direkt underställd elevrådet.

– Vi har ett mycket nära och bra samarbete. Ledarna kommer från alla klasser och årskurser. Under det första läsåret lär vi känna eleverna i Idrott och Hälsa A-kursen. Vi som lärare i idrott och hälsa är alltid på jakt efter elever som är intresserade av att leda eller lära sig att leda en aktivitet. Så fort vi får reda på att någon elev kan eller vill lära sig att leda något speciellt så är vi där och bjuder in till att bli ledare. Vi hjälper sedan till att skapa de förutsättningar som den eleven behöver för att börja leda pass. De flesta börjar leda pass på Hälsobanken i början av årskurs två, säger Malin Gutestam.

Även en del lärare är med i Hälsobankens aktiviteter, även om det varit fler tidigare.

– Tyvärr är det inte så många som deltar nu, eftersom vi har blivit tvungna att utnyttja tiden för att vi lärare ska kunna hinna ha gemensamma möten. De lärare som deltar är dock mycket uppskattade av eleverna.

Stämningen på skolan blir generellt bättre och öppnare av att lärare och elever träffas även utanför klassrummet.

– Vi som arbetar med idrott vet att när man får chansen att träffa elever i andra sammanhang lär man känna andra sidor hos varandra. Att till exempel träffa sin språklärare på gymmet gör att man är på neutral mark och pratar om annat än i klassrummet, menar Helena Petersson.

Man kan stärka lärandet på många sätt och maten ingår också i hälsotänkandet.

– Våra elever har sedan några år tillbaka ett restaurangkort, vilket innebär att de kan välja mellan ett antal restauranger där de vill äta lunch. Sedan restaurangkortet infördes har vi nästan aldrig klagomål på maten, enligt Helena Petersson.

Mycket fokus ligger på att motivera varje enskild elev.

– Under det första läsåret, i kursen Idrott och Hälsa A, har vi teori då vi diskuterar idrott och hälsa i alla möjliga former. Där har vi chansen att prata med eleverna både individuellt och i grupp om Hälsobanken, och om de val de gör både där och på sin fritid.

De diskuterar betydelsen av såväl fysisk aktivitet, kost och sömn som avspänning för att studierna ska gå bra.

– Om man inte hittar en aktivitet så är det bara att komma och prata med oss eller den klassrepresentant som finns i Hälsobankskommittén.

Vårt mål är att försöka skapa förutsättningar för alla möjliga former av fysisk aktivitet, vilket i sin tur stöttar elevens lärande.

Johannes Hedberggymnasiet har förstås elever med olika förutsättningar och intresse för idrott. De elever som tränar mycket på sin fritid och då ofta kvällstid, kan använda Hälsobanken till studier eller sömn i stället, för att komma ikapp.

– Vi har också elever som kan utnyttja Hälsobanken för rehabilitering hos sjukgymnasten när de är skadade. Alla gör sina egna val vilket är precis vad de kommer att göra när de sedan har slutat gymnasiet. Skillnaden är att vi och elevernas egenvalda representanter finns där för dem nu och bjuder in till aktivitet, säger Helena Petersson.

Vet ni något om bestående goda hälso- och träningsvanor?

– Det vi vet är att de basaktiviteter vi erbjuder som badminton, simning och aktiviteter på gym och gruppträning med egna ledare, gör att eleverna är bekanta med de träningsmiljöerna.

Det är något som många vittnar om är till stor hjälp när de läser vidare.

– I och med att de känner till hur det fungerar i de miljöer som ofta erbjuds i studentlivet har de tagit sig över första hindret för att komma igång eller vidare med sin träning, menar Helena Petersson.

De allra flesta inom ledningen och personalen på skolan inser nu betydelsen av att träna och är medvetna om hur fysisk aktivitet stärker lärandet.

– Tillsammans med eleverna har vi successivt under de elva år som Hälsobanken funnits byggt upp det goda och hälsosamma skolklimat vi har idag, konstaterar Malin Gutestam.