Betygen i nian är bra på att förutsäga framtida studieframgångar i gymnasieskolan. Det visar en färsk studie av Cecilia Thorsen, doktorand vid Högskolan Väst.
Hon har undersökt tre årskullar i nian med cirka 100 000 elever i varje årskurs.
Tidigare forskning visar att betygen är bättre än olika typer av standardiserade tester på att förutsäga studieframgången på högre stadier i skolan. Betyg är också mindre kopplade till elevernas socio-ekonomiska bakgrund än vad testresultaten är.
Men tidigare forskning visar också att lärare väger in andra aspekter än elevernas kunskaper och färdigheter när de sätter betyg, trots att regelverket säger att det bara är dessa faktorer som ska ligga till grund för betyget.
— Min slutsats är att dessa andra aspekter som till exempel intresse och föräldrastöd kan bidra till att förklara varför betyg har en så stark prognosförmåga, säger Cecilia Thorsen.
Eftersom betygen grundas på en mängd bedömningar över tid finns mer utrymme för läraren att låta betygsättningen påverkas av dessa faktorer.
Flickor och elever vars föräldrar har lägre utbildning gynnas mest av att betygen innehåller dessa aspekter. Pojkar och elever vars föräldrar har högre utbildning gynnas inte på det sättet.
—En förklaring kan vara att flickor visar större intresse för skolan. Och att lärare tänker kompensatoriskt när det gäller elever från lägre socioekonomisk bakgrund, säger Cecilia Thorsen.