Blivande lärare spås en lysande arbetsmarknad. Men om inte lönerna höjs vill ingen ha jobben.
De senaste veckorna har vi fått intressant kunskap om lärarnas framtida arbetsmarknad. Flera aktörer pekar på samma sak: Det blir stor brist på lärare de kommande åren. Under 2010-talet kommer Sverige att behöva minst 80 000 nya lärare.
Kunskapen om den kommande bristen är inte ny. Lärarförbundet har länge pekat på en förestående nationell lärarkris med brist på tusentals lärare. Demografin, brist på kö till lärarutbildningen och högre krav på behörighet är några orsaker. Dessutom står vi inför hotet att många av dagens lärare funderar på att lämna yrket. Främsta anledningen är lönen, enligt en undersökning från Lärarförbundet 2011.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) konstaterar: »Den som vill ha ett jobb där man gör skillnad har ett gyllene läge de närmaste åren«. SKL menar också att många lärargrupper, exempelvis förskollärarna »har en mycket god arbetsmarknad«.
Enligt en jobbprognos från länsstyrelsen i Stockholm behövs över 15 000 nya lärare till 2020 — bara i Stockholmsregionen. Här växer kommunerna genom inflyttning och barnafödande — med stora behov i förskola och skola som följd. Så är det också i andra delar av Sverige, även om det finns geografiska variationer.
Lärarförbundet är den första att skriva under på att läraryrket är ett framtidsyrke — på många sätt. Men när SKL talar om »gyllene läge« och de goda möjligheter morgondagens lärare kan se fram emot, skyms tyvärr det verkliga problemet: Att så få vill bli lärare!
Söktrycket till landets lärarutbildningar är obefintligt med 1,2 sökande per plats. Föräldrar avråder sina barn från att bli lärare.
Sveriges kommuner, lärarnas största arbetsgivare, bör studera orsakerna bakom siffrorna. Hur ska 80 000 unga övertygas om att läraryrket är ett framtidsyrke? Samtidigt som man säkrar att dagens skickliga lärare stannar i yrket?
Det kommer att krävas många nyrekryteringar när generationsskiftet slår igenom men tyvärr har kommunerna inte gjort sig kända som särskilt bra arbetsgivare. Skolan är ett exempel där lönerna halkat efter, ledarskapet försummats, arbetsmiljön kommit i andra hand och kvalitetsutveckling stått tillbaka för ett kortsiktigt nedskärningsfokus.
I 2012 års avtalsrörelse måste ett första steg tas mot rimliga löner och villkor för lärarna. Ett tydligt steg mot 10 000 kronor mer i månaden. Sveriges Kommuner och Landsting kan skapa förutsättningar, både för att de 80 000 lärare som behövs går att rekrytera och för att 300 000 blivande välfärdsarbetare får en riktigt god utbildning i förskola, grundskola och gymnasieskola.
För så hänger det ihop: lärarbristen är inte ett problem bara för skolan eller läraryrket. Minst lika stort är det för andra. Att vi har välutbildade lärare är avgörande för duktiga socionomer, ingenjörer, och sjukgymnaster.
En norm för avtalsrörelsen i sin helhet och väsentligt högre lärarlöner är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. En lönebildning i balans utifrån detta är viktigt. Den nationella lärarkris som prognosmakarna visar på, är förödande för alla. Den har blivit ett samhällsproblem.
Följ lärarnas avtalsrörelse på www.lararforbundet.se/avtal2012