Kritiken till Jan Björklunds förslag om en kortare yrkesgymnasieutbildning lät inte vänta på sig. Oppositionen, Lärarförbundet, LO och Svenskt näringsliv är alla mycket tveksamma till förslaget.
Jabar Amin, Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson, är upprörd över Björklunds förslag.
– Det är skandalöst av regeringen och Folkpartiet att svika bildningsansvaret, att hävda att tiotusentals ungdomar saknar förutsättningar. Det är att flytta fokus från regeringens eget misslyckande, säger han.
Jan Björklund säger till Svenska Dagbladet att de ungdomar som går den kortare gymnasieutbildningen kommer att vara efterfrågade på arbetsmarknaden.
– Det vet han inte – han tror. Björklund spelar rysk roulette med ungdomarna. Vad har han för garantier att de får jobb? säger Jabar Amin.
Även Vänsterpartiets Rossana Dinamarca sågar Björklunds resonemang.
– Det var en urholkning av yrkesutbildningarna redan när regeringen tog bort väsentliga delar av svenska, engelska, samhällskunskap och matte. Nu tar man ytterligare ett steg åt ett håll som inte hjälper ungdomarna. Det som behövs är mer stöd, både i grund- och gymnasieskolan. Målet ska vara att alla ska klara målen – inte att man sänker ribban och lurar ut eleverna. Vad finns det för arbetsmarknad för dem som kommer ut med alldeles för lite kunskaper? frågar sig Dinamarca.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tycker att förslaget försvagar Sverige som kunskapsnation.
– Jan Björklund tycks vilja montera ned gymnasieskolan. Vi har en alldeles ny gymnasieskola, med målet att öka yrkesprogrammens status. Vad har det lett till? Jo, färre elever söker till yrkesprogrammen. Nu kommer nästa steg, med ytterligare sänkning av kunskapsambitionerna och det i tider av väldigt hög ungdomsarbetslöshet, säger hon.
När den nya gymnasieskolan diskuterades underströks ju från näringslivets sida att även de enklare jobben kräver teoretiska kunskaper, fortsätter hon
– Man kan inte lura ungdomar att tro att de klarar sig utan svenska, engelska och matematik och att den här korta utbildningen ger dem möjligheter på arbetsmarknaden. Särskilt inte när vi har en skyhög ungdomsarbetslöshet och dessutom en debatt om höjd pensionsålder, och beredskap för att byta arbete några gånger under yrkeslivet, säger Sirén.
– Det här verkar lite uppgivet. Vi har en gymnasiereform som genomfördes för en termin sedan. Det verkar som om Björklund inte tror på den egna reformer. Han säger också att den nya utbildningen är för elever som saknar förutsättningar. Han gör det till ett individproblem, när skolans uppdrag är att hjälpa varje enskild elev utifrån deras förutsättningar, säger Tomas Hagnefur, som arbetar med utbildningspolitiska frågor vid LO.
Han delar inte heller Björklunds övertygelse om att eleverna på den nya kortutbildningen skulle efterfrågas på arbetsmarknaden.
– Tanken är väl att ungdomarna ska hamna på låglönemarknaden. Men de kommer naturligtvis att konkurrera med elever som går treåriga program. Så jag vet inte vilka arbetsgivare som skulle ta emot dem. McDonalds, kanske, säger Tomas Hagnefur och frågar sig vilka arbetsgivare som Björklund talat med.
Utbildningsdepartementet har inte varit i kontakt med LO för att dryfta tankarna.
– Nej, nej. Det här kommer som en fullständig överraskning. Och vi ser inte förslaget som en framgångsväg, säger Tomas Hagnefur.
Också arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv överraskas av Björklunds förslag och sätter frågetecken för en kort, teorifri gymnasieutbildning. Med en sådan utbildning blir man sannolikt inte efterfrågad, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
– Det är tveksamt. Jag skulle inte tro det. Det är viktigt för företagen att få konkurrenskraftiga yrkesmän och yrkeskvinnor.
Problemet med avhopp från gymnasieskolan är egentligen ett grundskoleproblem, fortsätter han.
– Eleverna rustas inte så att de klarar gymnasieskolans studier.
Svenskt Näringsliv är i stort positiv till den nya gymnasieskolan. Bekymret är att söktrycket till yrkesprogrammen minskar. Det beror delvis på att eleverna avskräckts av att yrkesprogrammen kräver tillval för att ge högskolebehörighet.
– Så här i efterhand kan man se att det kanske varit bättre att eleverna fått välja bort högskolebehörigheten i stället för att välja till den. För väldigt många yrken är det absolut nödvändigt att ha väldigt goda kunskaper i matte, svenska och engelska. Inte för högskolebehörighetens skull, utan för att klara yrkeslivet, säger Johan Olsson.
Såväl LO som Svenskt Näringsliv sätter alltså stort frågetecken för vilka arbetsgivare som ska anställa de kortutbildade ungdomarna.
– Det är rätt många i Sverige, inklusive de båda organisationerna, som rätt mycket struntar i dem som slås ut. De har privilegiet att de inte behöver ta det ansvaret. Men samhället har ett gemensamt ansvar för ungdomar som inte går igenom utbildningssystemen. Det är klart att arbetsgivarna vill att alla ska vara så välutbildade som möjligt, men det finns ungdomar som inte mäktar med och lägger av, bemöter utbildningsminister Jan Björklund.
Han vidhåller också att det finns jobb för de kortutbildade.
– Det finns väldigt många jobb i servicesektorn som inte kräver ett treårigt gymnasium. Men man har naturligtvis större chanser om man går ett treårigt gymnasium.
Björklund ser ingen anledning att avvakta med ytterligare en reform i gymnasieskolan.
– Varje år man väntar är det ytterligare ett antal ungdomar som slås ut. Vi kommer att ha fortsatt stora avhopp även om de förmodligen minskar något i det nya gymnasiet. Det är inte unikt för Sverige att många 16- och 17-åringar är extremt skoltrötta. Man trollar inte bort dem med en enkel läroplansreform, säger Jan Björklund.