Nu är den nya skolförordningen beslutad av regeringen. Att undervisningen ska vara strukturerad och att grundskolan får rätt att ordna färdighetsprov är några nyheter.
Den nya skolförordningen är betydligt tunnare än tidigare förordningar. Tidigare hade grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan och de fristående skolorna var sin förordning. Den nya skolförordningen omfattar samtliga skolformer vilket betyder att många kapitel är gemensamma.
– Anledningen till att man lägger ihop de tidigare förordningarna till en är att man vill att utbildningen ska vara den samma, trots olika skolformer, säger Anna Medin, jurist på Skolverket.
Orsaken till att skolförordningen krympt i omfång är att regeringen har velat förstärka en hel del bestämmelser genom att flytta upp dem till skollagen. Hit hör till exempel bestämmelserna som gäller IUP, individuella utvecklingsplaner, och de flesta bestämmelser som rör betygen.
Grundskolans timplan ligger också i en bilaga till skollagen, medan däremot timplanerna för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ligger kvar i skolförordningen.
En nyhet i skolförordningen är att skolor som har särskilda klasser för bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd, har rätt att testa elevernas förkunskaper. Finns det särskilda skäl får färdighetsproven användas från år 4, annars från år 7.
En annan nyhet är bestämmelsen som gäller strukturerad undervisning i § 2 i kapitel 5:
”Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.”
Ytterligare en nyhet är att skolor får möjlighet att ansöka om ett lokalt tillval inom ramen för skolans val. Undervisningen i det lokala tillvalet ska avvika från grundskolans kursplaner men hålla sig inom ramen för skolans värdegrund och uppdrag. En plan för undervisningen skickas till Skolverket som gör en bedömning.
– Vi har inte fått in några ansökningar än och det är svårt att spekulera i vad det kan finnas för önskemål att undervisa i som inte redan ryms inom kursplanerna. Men vi har pratat om latin – det är ju inget modernt språk, säger Anna Medin på Skolverket.
Ulrika Sundström