Kan kunskaper som gjorts i en learning study användas av andra lärare? Och vad betyder det för de nya elevernas lärande? Det undersöker Angelika Kullberg i sin avhandling.
Ja, en learning study kan vara en utgångspunkt för andra lärare, men det är viktigt att vara öppen för att det även kan finnas andra kritiska aspekter, anser Angelika Kullberg.
– Det gäller också att vara lyhörd för eleverna och deras frågor.
Angelika Kullberg är grundskollärare i matematik och NO. I sin forskning utgår hon från learning study-projekt som gjordes för några år sedan i en skola som var med i 
projektet Lärandets pedagogik.
– Jag undersöker hur andra lärare kan använda sig av resultaten. Hur får de fram de kritiska aspekterna? Vad betyder det för de nya elevernas lärande?
I avhandlingen ingår två studier, en om negativa tal och en om decimaltal. Studien om addition och subtraktion av negativa tal pågick under en termin i årskurs 7. Lärarna identifierade fyra kritiska aspekter, det vill säga det som elever behöver få syn på för att verkligen förstå.
Den första handlar om att elever behöver lära sig att se skillnaden mellan subtraktionstecknet och tecknet för negativa tal, berättar Angelika Kullberg.
– Eleverna kan ha hört att minus och minus blir plus. Lärarna i studien ville inte att eleverna bara skulle lära sig regeln utan förstå något mer om addition och subtraktion av negativa tal.
En annan aspekt var att betona att subtraktion både kan ses som en skillnad mellan tal och att ”ta bort”. Lärarna upptäckte att de pratat om subtraktion som att ”ta bort”. Men det är inte så lätt att till exempel ha – 3 och ta bort – 2, påpekar hon.
– Lärarna hade gått igenom alla vanliga metaforer men hittade ingen som fungerade. Till slut bestämde de sig för att använda ”skuld”. Addition med negativa tal beskrivs som två personers sammanlagda ekonomi, subtraktion som skillnaden mellan deras ekonomier.
Ytterligare en kritisk aspekt sätter fokus på det som lärarna kallar ”perspektivet i subtraktion”, det vill säga att man utgår från första termen. Eleverna behöver urskilja att den kommutativa lagen inte gäller subtraktion.
Den fjärde aspekten handlar om, eftersom eleverna hade olika bilder av talen, talsystemets uppbyggnad. Vissa såg det som att talens värde blev större åt båda sidorna om nollan, medan andra uppfattade att de blev större ju längre åt höger på tallinjen de låg.
– För att klassen skulle kunna prata om negativa tal behövdes en gemensam bild av vilket tal som var störst.
I avhandlingsstudien fick fyra erfarna matematiklärare använda sig av de kritiska aspekterna. Två lärare från samma skola planerade två lektioner tillsammans, använde samma elevuppgifter, men lyfte fram olika aspekter i den första och andra lektionen.
Undervisningens betydelse för elevernas lärande blev väldigt tydlig. På de lektioner där alla kritiska aspekter var med gynnades elevernas lärande mest, konstaterar Angelika Kullberg.
– Jag kan se skillnad på vilka kritiska aspekter som kommer fram och vad eleverna lär sig.
Samtidigt blev det också tydligt att eleverna bidrog till innehållet på vissa lektioner. Lärarna skulle enligt planeringen lyfta fram två aspekter på en av lektionerna, men elevernas frågor gjorde att fler kom fram.
– Eleverna bidrar, genom att ställa frågor och göra inlägg, till att göra olika aspekter tydliga. Det gäller att läraren är öppen för diskussion.
Styrkan med learning study är att lärare arbetar tillsammans för att öka elevernas möjlighet att lära i klassrummet. Men det är viktigt att det inte görs ytligt, betonar Angelika Kullberg.
– Jag tror inte att lärarna som gjorde studien hade kommit till aspekterna om de inte under längre tid fått pröva systematiskt tillsammans.
Det handlar om att fördjupa sig i innehållet och sätta sig in i vad det innebär att kunna något. Vad kan man till exempel när man förstår likhetstecknet?
– Det krävs diskussioner med kvalitet för att komma åt det som kan vara kritiskt och som är viktigt för att få effekt i lärandet.
Genom ett förtest får lärarna information om hur eleverna förstår det de ska lära sig. Några dagar efter lektionen görs ett eftertest. Det är på mötena mellan lektionerna, när lärarna analyserar dem och testerna, som de kan komma fram till vad som är kritiskt för lärandet. Ofta visar det sig att elever har förstått något på ett annat sätt än lärarna trott eller bildat sig en egen uppfattning, till exempel att 0,5 är ett negativt tal.
– Det är först när sådana aspekter blir synliga som man kan göra något åt det och göra det till innehåll i undervisningen. En kritisk aspekt blir ofta synlig genom att olika sätt att se på något lyfts fram.
Karin Björkman karin.bjorkman@lararforbundet.se