Barn som är extremt mycket för tidigt födda kan många gånger få svårigheter med koncentration och inlärning. Barnläkaren Jenny Bolk deltar i ett forskningsprojekt som följer den här gruppen fram till skolåldern.
Vilka symtom är vanliga hos för tidigt födda barn?
– Det finns inga specifika svårigheter som kan kopplas just till de här barnen utan de kan ha svårigheter som även fullgångna barn har. Men ju tidigare man föds desto större är risken för till exempel kognitiva eller andra svårigheter.
Hur kan det yttra sig?
– Det kan vara problem med inlärning, att barnen har svårt att känna igen saker, ansikten eller bokstäver och att de har problem med arbetsminnet. De kan också ha svårt att planera i flera steg.
– Vi har inte sett att för tidigt födda är överrepresenterade när det gäller lässvårigheter eller dyslexi, men däremot har de svårare för matematik.
Finns det risk för att för tidigt födda barns svårigheter förväxlas med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?
– Egentligen inte. Deras problem kan många gånger påminna om till exempel adhd eller add. Men vid sådan problematik gäller samma utredningsförfarande som för andra barn och de behöver samma typ av stöd.
Är det viktigt att uppmärksamma de för tidigt födda barnens problem redan i förskolan?
– Det är inte alltid svårigheterna märks i så tidig ålder om det inte handlar om stora koncentrationsproblem eller motoriska svårigheter. Det finns inte heller någon specifik screeningavsedd för gruppen för tidigt födda barn. Ofta märks problemen först i skolåldern.
Är det stor skillnad i risken att få svårigheter beroende av hur mycket för tidigt barnet är fött?
– Absolut. Av de extremt mycket för tidigt födda barnen, som är födda mer än 12 veckor före utsatt tid, är det vanligare med olika svårigheter jämfört med dem som är födda måttligt för tidigt, det vill säga 3–8 veckor före utsatt tid. I gruppen extremt mycket för tidigt födda, mer än 12 veckor, är det drygt hälften som behöver något slags stöd vid åtta års ålder enligt studier i andra länder.
– Det är det vikigt att man skiljer på för tidigt födda och extremt mycket för tidigt födda. När pressen skriver om forskningsresultat om extremt mycket för tidigt födda barn kan det sedan stå för tidigt födda i artiklarna. Det blir missvisande att utelämna ordet extremt i dessa fall.
– Varje år föds omkring cirka 6 000 barn för tidigt i Sverige. Av dessa är 150 till 200 extremt mycket för tidigt födda. Det är den gruppen som jag deltar i ett forskningsprojekt kring.
Hur väcktes ditt intresse för den här forskningen?
– Jag arbetar som barnläkare på en neonatalavdelning och är så klart intresserad av barns utveckling och utveckling av hjärnan. Dessutom har det uppmärksammats mycket hur för tidigt födda barn tas om hand i samband med födseln, men det är viktigt att följa upp hur det går för de här barnen även efter ett antal år.