Norge är bäst i Europa på att rekrytera män till förskolan. Sverige ligger efter, men nu riktas blickarna västerut. Lärarnas tidning har besökt norska Drammen.
Morten Klemo är förskollärare på Lilleløkka barnehage och hör därmed till de drygt 10 procent män som jobbar i norsk förskola. 10 procent är en hög siffra i sammanhanget och gör Norge bäst i Europa. Ändå är man fortfarande långt ifrån det nationella målet som sattes redan i slutet på 1990-talet, om att nå 20 procent anställda män i förskolan på tio år.
— Många män tycker nog fortfarande att det inte stämmer med mansrollen att jobba med barn. De är väl mer intresserade av att få en hög lön och göra karriär, säger Morten Klemo.
Den största ökningen av andelen män i förskolan har skett på senare år. Sedan 2006 har den norska regeringen satsat 15 miljoner kronor på rekrytering, både till förskollärarutbildningen och till förskolor.
Ett grepp i rekryteringsarbetet är just att spräcka myterna om förskolläraryrkets dåliga löner och karriärmöjligheter.
På andra sidan älven som rinner genom Drammen ligger kommunens gymnasieskola där det årligen arrangeras en stor yrkesmässa. Medan Morten Klemo åker pulka med barnen har hans chef, Ole Magnus Hetland, i dag tagit sig till skolans idrottshall för att berätta för gymnasieeleverna om förskolläraryrket.
Ett av hans argument när han pratar med unga killar handlar just om lön. Lönen är ofta bland det första eleverna frågar om.
— Om man jämför med poliser, som ju är ett traditionellt manligt yrke i offentlig sektor, så skiljer det egentligen inte så mycket. Dessutom måste poliser ofta jobba på kvällar och helger och har inte lika stor frihet att planera sin dag som vi inom förskolan har, säger Ole Magnus Hetland.
En annan myt som Ole Magnus Hetland vill slå hål på är att det bara jobbar kvinnor i förskolan. Förutom att vara ett eget levande exempel kan han berätta att han har fyra män anställda på sin förskola.
— Det är lättare att locka män att söka om det redan finns män på en förskola. Män drar män. Får vi bara upp andelen män lite till så tror jag att rekryteringen snart kommer att gå av sig själv.
För att nå en bättre jämställdhet mellan kvinnor och män på den norska arbetsmarknaden är det tillåtet med en positiv särbehandling. I lagtexten står det att det i första hand ska främja kvinnor men just när det gäller förskola och skola handlar det om män. Regeln är att samtliga män som söker en tjänst kallas till intervju. Och när man söker assistenter eller pedagogiska medhjälpare, som ungefär motsvarar svenska barnskötare, får unga män prioriteras framför mer erfarna kvinnor.
Ole Magnus Hetland har också kontakt med gymnasieskolan för att få unga män att söka praktikplatser.
— Förskollärare är ett yrke för både män och kvinnor. Men alla passar inte för jobbet. Att börja som assistent är ett bra sätt att ta reda på det. Ser vi att allt funkar tar nästa utmaning vid — att se till att de stannar kvar eller utbildar sig till förskollärare, säger han.
Tvååringarna i pulkabacken har varit lite avvaktande till Morten Klemos idé att sätta sig på en stjärtlapp, men nu börjar det lossna. Några har också valt att rulla nedför slänten, väl skyddade av de vadderade vinteroverallerna. Morten Klemo tar emot, lyfter upp och lägger en stöttande hand i ryggen på dem som behöver en puff att komma uppför backen igen.
Morten Klemo har många år i yrket. Han började just som assistent och kände ganska snabbt att det här var ett yrke för honom. Efter några år gick han vidare och utbildade sig till förskollärare.
— Det är spännande och intressant att följa barnens utveckling. Det känns väldigt meningsfullt — jag känner verkligen att det jag gör är viktigt, säger han.
Morten Klemo tror att fler män i förskolan bidrar till en större variation och att det ger barnen fler impulser och valmöjligheter. Och han upplever inte att han får rollen vare sig som vaktmästare eller den bullriga, busiga killen.
— Här finns ju ingen machokultur direkt, så den risken tror jag inte är så stor. Möjligen att jag själv utnyttjar situationen och försöker smita undan köksjobben, där känner jag mig inte så hemma, säger han.
Att fler män automatiskt främjar jämställdhetsarbetet på förskolan är inte alls givet. Trots att Morten Klemo känner sig jämställd i förhållande till sina kolleger finns det studier som visar att män i förskolan till och med kan bidra till att befästa traditionella könsmönster.
Fällorna är flera. En del män som söker sig till förskolan försöker motarbeta den traditionella kvinnokulturen och tar sig självmant an typiskt manliga aktiviteter, som att spela fotboll, klättra i träd och snickra. Andra känner starka förväntningar på sig från de kvinnliga kollegerna att ansvara för just de uppgifterna.
Ole Magnus Hetland håller med om riskerna.
— Det krävs inte män för att jobba med jämställdhet i förskolan, det krävs kunskap. Det finns många förskolor med enbart kvinnor där man kommit mycket längre i jämställdhetsarbetet än på förskolor där det också jobbar män, säger han.
Samtidigt vill Ole Magnus Hetland varna för att fastna i synen på manligt och kvinnligt. Det finns män som kan vara mer inriktade på omsorg, gilla att pyssla, läsa och laga mat, likväl som det finns kvinnor som inte är det.
— Vi som jobbar i förskolan är viktiga förebilder och alla måste våga gå på tvärs med könsrollerna och göra sådant vi inte alltid känner oss så bekväma med. Om barnen ser att alla kan göra olika saker utvidgar vi deras handlingsutrymme vilket ger dem en bredare repertoar att spela med senare i livet, säger han.
Elever och yrkesrepresentanter trängs på golvet i idrottshallen. Ole Magnus Hetland går runt med en bunt kort i handen. »Verdens beste, morsomste och viktigste jobb!« står det överst.
Ole Magnus Hetland har en del av sin tjänst avsatt för att vara kontaktperson för det manliga nätverket Mib, Menn i barnehage, i Drammen. Nätverket finns i de flesta fylken (län) i Norge och finansieras gemensamt av kommunerna och fylket.
De har träffar och föreläsningar, främst för män men de är inte främmande för att bjuda in kvinnliga talare.
En viktig del av arbetet i nätverket handlar om att rekrytera och behålla män i förskolan. Ole Magnus Hetland gör ofta besök på gymnasieskolor som särskilt inriktar sig mot unga män.
— Många killar tror att man bara torkar snor och bajs hela dagarna. Jag berättar om allt annat vi gör och att man har stora möjligheter att få användning för sina fritidsintressen. Jag brukar fråga om de inte tycker att det verkar bra att få betalt för att syssla med idrott och musik.
Nu tar han sikte på Akam Rahman Poor, 18 år.
— Gillar du musik?
Akam blir kvar en lång stund i samtal med Ole Magnus Hetland. Efteråt är han klart inspirerad.
— Förutom musik är jag intresserad av undervisning och att leda grupper. Jag har varit lite inne på att bli lärare. Förskollärare har jag aldrig tänkt på att jag kan bli men det låter jättekul. Jag ska absolut fundera på det.