Ämnesintegrerad undervisning har funnits med i svenska styrdokument, men det finns lite forskning om det i naturvetenskaplig undervisning. Studier visar att begreppet ämnesintegrering är mångfasetterat och saknar enhetlig definition.
Syftet med Helena Perssons avhandling är att ge en ökad förståelse för den ämnesintegrerade undervisningen i naturvetenskap. Bland annat har hon intervjuat lärare som arbetar så i skolår 7–9. Intervjuerna visar att lärare väljer arbetsformen för att eleverna ska få en helhetssyn på innehållet, ska kunna tillämpa kunskaperna och se relevansen för det dagliga livet. Dessutom tyckte lärarna att arbetssättet är stimulerande.
Helena Perssons klassrumsobservationer visar att ämnesintegrerad undervisning är viktig för att ge en helhetssyn, men inte så nödvändig för att knyta undervisningen till elevernas vardag. Ett överraskande resultat var att flickor uppskattar undervisningsformen mer än pojkar. Pojkar tycker att det är mer ansträngande att arbeta ämnesintegrerat än flickor, konstaterar Helena Persson.