Clik here to view.
Förra året var reformernas år – ny skollag, reviderad läroplan och lärarlegitimation. Med de nya styrdokumenten blir förskollärarens ansvar tydligare och kraven på den pedagogiska verksamheten större. Kvaliteten ska öka, för att alla barn har rätt till en bra start.
Det kan synas motsägelsefullt eftersom Sverige ständigt hamnar i topp i mätningar och jämförelser med andra länder. Men kvalitetsforskning här hemma visar att det skiljer mycket mellan olika förskolor. Därför vill våra politiker se en kvalitetshöjning, och har beslutat om tydligare mål för matematik, språk och kommunikation, naturvetenskap och teknik samt lagt mer vikt vid uppföljning, utvärdering och utveckling.
Det är bra med tydlighet i styrdokumenten. Men för att allt detta reformarbete ska kunna ske runt om i våra förskolor krävs rimliga förutsättningar. Verksamheten fungerar inte med hur stora barngrupper som helst. Det behövs tid för planerings- och utvecklingsarbete.
De tydligare kraven gör att saker ställs på sin spets. Förhoppningsvis kan reformerna fungera som en hjälp – något som ger förskollärare råg i ryggen för att ställa krav.
Och här undrar jag om det faktiskt är så att något har hänt?
I slutet av förra året såg vi en hel del insändare och upprop från förskollärare som sa ungefär: ”vi kan inte trolla med knäna mer nu”.
Att förskollärare gör sina röster hörda tycker jag är fantastiskt bra. Det handlar inte om att vara gnällig, utan om att föräldrar och kommunala beslutsfattare ska få upp ögonen för vilken mångbottnad och fantastisk verksamhet förskolan är och kan vara, och förstå att det då behövs resurser.
Det behövs pengar och tid och utbildade förskollärare.
En bra pedagogisk förskola förutsätter att proffsen, förskollärarna själva, är drivande i arbetet. Bland annat för att motverka att verksamheten trillar ner i några skolifieringsfallgropar.
Det gäller till exempel att inte tappa bort leken. Eller att barn lär sig bäst med hela kroppen och alla sinnen. Vilket leder in på det här numrets tema som vi kallar Estetikens kraft. Vi tar bland annat upp den intressanta diskussionen om hjärnan och lärandet påverkas av estetisk verksamhet, samt frågan om den estetiska verksamheten är till för sin egen skull eller som ”hjälpgumma” för lärande av annat. Temat hittar du på sidan 18 och framåt. Trevlig läsning och gott nytt Förskolan-år!
