Förskolor får hbt-certifiering

Det är frågor som personalen på Nicolaigården och Egalia diskuterat senaste året. Sedan i höstas har man, tillsammans med RFSL (Riksförbundet för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter) arbetat för en hbt-certifiering av verksamheten. En utbildningssatsning som syftar till att öka personalens medvetande och därmed förbättra deras bemötande av föräldrar och barn utifrån ett hbt-perspektiv.

– Diskriminering är inget svårt att jobba med förrän det ställs på sin spets. I teorin kan man säga att bögar ska ha samma rättigheter, men när det är en liten pojke som varje dag vill ha rosa tyllkjol vet inte personalen vad de ska göra. Det ses som något komplicerat som man måste prata med föräldrarna om, säger Lotta Rajalin, förskolechef.

Hon menar att det är fel sätt att hantera frågan. I grund och botten handlar synsättet om förskolepersonalens egna värd-eringar. Varför ser man en pojke i rosa tyllkjol som ett problem överhuvudtaget?

Personalen på Nicolaigården och Egalia har sammanlagt deltagit i fyra utbildningstillfällen. På dessa har RFSL gått igenom svensk hbt-historia, gjort reflektionsövningar och lett diskussioner om rådande normer. De anställda har även fått i uppgift att arbeta med ett antal checklistor. Det har handlat om att se över förskolornas styrdokument, blanketter och arbetsmiljö utifrån ett hbt-perspektiv.

Förskollärarna Anders Bengtsson, Gabriella Martinsson och Kristian Wallin är väldigt positiva till utbildningen. De menar att det, precis som i resten av samhället, finns normer som styr anställda inom förskolan. Oftast utgår man ifrån att barnen växer upp i heterosexuella kärnfamiljer. Många förskollärare förutsätter att det finns en mamma och pappa, trots att väldigt många barn har andra sorters familjer.

– Barn som inte har någon pappa ska inte behöva utsättas för personal som förutsätter det. I ställer bör frågorna kring familjen vara öppna. Hur ser din familj ut? Finns det fler föräldrar?, säger Gabriella Martinsson.

Vi har slagit oss ned i Nicolaigårdens ombonade konferensrum, beläget mitt i Gamla stans historiska kvarter. På väggen hänger en skiss över de olika stadierna i komma ut-processen. Lite längre bort vajar en regnbågsflagga.

En övning under utbildningen var att förskolepersonalen fick skapa egna normbrytande familjer och diskutera vilka problem just den kan få juridiskt. Anders Bengtsson tyckte det var ett intressant inslag, inte minst för att få förståelse för barnets situation.

– Det kunde exempelvis handla om en familj med två mammor och två pappor. Sedan separerar mammorna och den ena, icke-biologiska, mamman får inte träffa barnet eftersom hon inte har någon juridisk rätt till det, säger han.

Ett av målen med hbt-certifier-ingen är att skapa en öppen och inkluderande arbetsmiljö för de anställda. Gabriella Martinsson och Anders Bengtsson, som båda är öppet homosexuella, menar att satsningen behövs. De har tidigare stött på en del konstiga kommentarer.

– En kollega sade att han accepterade mig, men egentligen inte tyckte det var okej med homosexuella. Hur svarar man på det? Ska jag få nöja mig med att vara accepterad?, säger Gabriella Martinsson.

Hon menar att det ibland är jobbigt att svara på alla möjliga frågor om homosexualitet som kollegorna ställer.

– En heterosexuell skulle aldrig få frågan vad den egentligen gör med sin partner i sängen. Ibland är det jobbigt att vara ett bollplank – men jag tror inte att frågorna egentligen är elakt menade.

Anders Bengtsson säger att det även kan vara frustrerande att kollegorna utgår ifrån att alla på arbetsplatsen är heterosexuella.

– När jag berättade för folk att jag träffat en ny partner efter min separation blev alla väldigt förvånade över att det var en kille. De hade utgått från att jag var förlovad med en kvinna.

Nicolaigården och Egalia är kommunala förskolor, som länge arbetat aktivt med likabehandlingsfrågor. På Nicolaigården går cirka hundra barn. Egalia är mindre och mer specialiserad på genusfrågor.

En av orsakerna till att förskolechefen Lotta Rajalin tog steget och satsade på hbt-certifiering var att skapa en gemensam kunskapsnivå bland förskolornas 32 anställda.

– Jag har jobbat med genusfrågor på olika sätt sedan 1998, då det blev inskrivet i förskolans uppdrag. Visst har det varit anställda som varit tveksamma. Att förändra värderingar är svårt och tar tid.

Hon menar att det i grund och botten handlar om demokrati, att värna om alla människors lika värde. Alla ska kunna få vara den man är oavsett könsnorm eller heteronorm.

– Jag är lite förälskad i den nya diskrimineringslagen, där alla olika diskrimineringsgrunder hamnar under samma tak. Under hbt-certifieringen har RFSL inte bara pratat om sexuell läggning, utan även om funktionshinder och etnicitet. Grundfrågan är densamma, vi måste kunna bemöta alla människor, säger Lotta Rajalin.

RFSL har erbjudit hbt-certifiering sedan år 2008. Hittills har man certifierat cirka 20 verksamheter, med en tonvikt på vårdinrättningar. Nicolaigården och Egalia är de första förskol-orna.

– Vi är jätteglada över att få hbt-certifiera förskolor. Det är ju där allt börjar. På förskolan berättar man ju för barnen hur världen ser ut. Där kan man lära barnen att familjer ser olika ut, säger Anette Sjödin, programansvarig för hbt-certifieringen på RFSL.

Hbt-certifieringen uppstod som en följd av att RFSL ville ge verksamheter möjlighet att synliggöra sin hbt-kompetens. Certifikatet är ett bevis på att frågorna ges prioritet.

– Vi vill sätta igång en process som förhoppningsvis fortsätter. Målet är att det här ska bli en naturlig, integrerad del av verksamheten. Inte bara en enskild utbildningsinsats.

I dag finns flertalet av de certifierade verksamheterna i Stockholmsområdet. Anette Sjödin skulle gärna se en större spridning över landet.

– Finns det några hbt-certifierade verksamheter i en kommun så brukar det få ringar på vattnet och höja medvetenheten även i verksamheter som inte är certifierade, säger hon.