Hallå där... Ingrid Engdahl, nydisputerad med avhandlingen ”Toddlers as social actors in the Swedish preschool” vid Stockholm universitet och den första examinerade inom ramen för universitetets ”adjunktssatsning” för lärarutbildare.
Vad handlar din avhandling om?
— Jag har studerat hur de allra minsta barnen i förskolan interagerar under sitt andra levnadsår. Det är ovanligt att man studerar samspelet mellan små barn i förskolan, deras interaktion och kommunikation. Det vanligaste är att man studerar barn och vuxnas samspel. Jag har observerat sex barn på en mångkulturell småbarnsavdelning på nära håll under nio månaders tid. Jag har studerat de fria lekstunderna då de söker upp varandra.
Vad har du kommit fram till?
– Min avhandling visar att barnen är sociala personer, socialt kompetenta trots att de ännu inte använder sig av ord. Det kan fortfarande finnas rester av uppfattningen att små barn inte förstår eller kan något, eftersom de inte kan prata. Men de visade mig genom handling tydliga intentioner, tankar, viljor och åsikter. De bygger vänskapsrelationer och uppmärksammar varann på olika sätt.
Hur visade det sig?
– De hälsade till exempel på alla som kommer till förskolan. Springer fram, kramar, pussar, tittar eller pekar. De utvecklade detaljkunskap om andra personer. Småbarnen hade nästan bättre koll än de vuxna på vilka barnens föräldrar och andra anhöriga är. Förskollärarna hade satt upp en tavla med foton på barnens familjemedlemmar i barnhöjd och de lärde sig känna igen dem när de kom. De små barnen vet mycket väl vem de hälsar på och ler inte mot alla.
Hur bygger de vänskapsrelationer?
– De söker upp barn de vill leka en speciell lek med. Ofta är leken motorisk, de hoppar, springer, gör rollekar eller bygger saker. Barnen var ofta inkluderande mot alla i gruppen vilket visade ett kamratskap, men ibland tog de också mer specifika initiativ till att leka med en viss person, vilket jag tolkar som vänskapsbyggande.
Du har även skrivit ett kapitel om den svenska förskolan, varför?
– Det är bara i Sverige och Norge som vi har en utbyggd förskola även för de yngsta barnen. Vi har utbildade förskollärare som arbetar pedagogiskt också med de allra minsta barnen. Det är unikt. Internationellt finns ett intresse för den svenska förskolan och hur vi nått hit. Därför skrev jag avhandlingen på engelska.
Hur kan din kunskap användas inom högskolan?
– Jag tror kunskapen om små barns sociala interaktion kan användas både i utbildning av förskollärare och psykologer. De forskas mycket mer om små barns föräldrakontakt än om vardagen i förskolan.
Din forskning kom till som en del i en adjunktssatsning vid universitetet, berätta.
– Jag är en av två licentiater och elva adjunkter från gamla Lärarhögskolan som fått finansiering för att kunna doktorera. Det är ett projekt som rektor utlyste 2008 efter samgåendet med Stockholms universitet. Syftet är att få fram fler disputerade lärare på lärarutbildningarna vid universitetet.
Vad har den satsningen betytt för dig?
– Det innebar att jag fick möjlighet att skriva en fullständig doktorsexamen. Det är en inträdesbiljett till nya forskningsuppdrag och nya tjänster inom universitetet.
Vad hoppas du forska på i framtiden?
– Jag hoppas få fortsätta undersöka hur de små barnen får möjlighet att påverka den pedagogiska verksamheten i förskolan. Kan personalen ta emot de minsta barnens signaler?