Deliberativ undervisning ger eleverna en bredare syn på vad politik egentligen är. Det visar läraren Åsa Forsbergs färska licentiatavhandling.
Kommer ni ihåg Åsa Forsbergs deliberativa samtal i samhällskunskap för yrkeselever i Umeå (se Alfa nummer 4/2010)? Åsa Forsberg har nu lagt fram licentiatavhandlingen Folk tror ju på en om man kan prata vid Karlstads universitet. Deliberativa samtal handlar om att argumentera för och emot en sak samt att låta alla komma till tals. Umeåläraren följde under ett läsår tre lärare som lät eleverna hålla i Veckans Spaning – samtal om en nyhet. Efter projektet svarade de 56 eleverna på enkätfrågor om sitt intresse för politik och samhällsfrågor. I svaren syns ingen förändring jämfört med hur de svarade före projektet. Men i de intervjuer som Åsa Forsberg gör med åtta av eleverna uppvisar fyra ett ökat intresse.
– I enkäter tänker eleverna på den snäva definitionen av politik, den som reducerar politik till att handla om gubbar i kostym. I intervjuer träder en mer nyanserad bild fram. Även Ipredlagen och streetrace är politik, säger hon.
Åsa Forsberg anser att resultatet är tillräckligt för att dra slutsatsen att deliberativ undervisning är gynnsam. Den huvudsakliga vinsten är relationsskapandet. Lärare och elever får syn på varandra och lyssnar på varandra. Talutrymmet fördelas mer demokratiskt.
Dessutom blir samhällskunskapen roligare.
– När jag intervjuade eleverna blev jag nästan chockad över att de beskrev lektionerna så positivt, säger Åsa Forsberg.