Hyllade Nossebro skola fick glorian på sned när det visade sig att betygen i en del fall varit alltför generösa. Men forskare och Skolinspektionen är fortsatt eniga om skolans höga kvalitet.
Nossebro skola i Västergötland är en av landets mest hyllade. Skolan var 2007 landets sämsta vad gäller gymnasiebehörigheten. Efter en total omgörning av undervisning och förhållningssätt var Nossebro skola tre år senare bäst i landet, med hundraprocentig gymnasiebehörighet.
Kolleger från hela landet står i kö för att lära av Nossebro, som också har fått stor uppmärksamhet i massmedier och skolvärlden för sin ”synvända”, som nu i stället ifrågasatts som ”en synvilla”.
Den häftiga kritiken kom i slutet av november, bland annat som förstasidesnyhet i Dagens Nyheter. Nyheten var att vissa resultat i framför allt matematik på de nationella proven år 2010 och i viss mån 2009 inte hade motsvarat slutbetygen. Elever som inte blivit godkända på det nationella provet fick G i slutbetyg. Andra fick VG eller MVG trots att de hade presterat sämre på det nationella provet.
Den oberoende revisionsbyrån PWC har på Essunga kommuns uppdrag granskat hur elevernas resultat på de nationella proven i årskurs 9 de tre senaste åren motsvarar de betyg som eleverna fått.
”Några omfattande och mer anmärkningsvärda avvikelser avseende elevresultaten på de nationella proven relativt satta betyg föreligger inte”, skriver PWC i sin rapport. Vidare att ”den förklaring som ges indikerar att en enskild lärare kan ha medverkat till att några elever fått högre betyg än vad som varit motiverat utifrån uppnådda kunskaper och färdigheter”.
Enligt dåvarande rektorn Lasse Björkqvist och skolchefen Bosse Svensson är uppståndelsen i medierna en storm i ett vattenglas, även om de djupt beklagar att det faktiskt blev fel. Dock inte i den omfattning som medierapporteringen gett sken av.
– Jag står helt bakom att de elever som hade IG på nationella provet sedan blev godkända i slutbetyget, säger Lasse Björkqvist, som i dag är kommunchef i en grannkommun.
Förklaringen till lyftet är att dessa elever efter det dåliga resultatet på det nationella provet fick omfattande stödundervisning, enligt Lasse Björkqvist. De fick därefter göra ett nytt ”hemligt” nationellt prov. Han förklarar:
– Det är inget konstigt med det. Det finns ett förseglat reservprov att ta till om exempelvis det ordinarie provet skulle läcka ut i förväg. Det var detta reservprov vi använde.
Resultaten på detta nya prov låg tillsammans med resultaten av stödundervisningen till grund för slutbetygen. Helt korrekt, enligt både dåvarande rektor och skolchefen. Totalt handlade det om 13 elever som inte klarade nationella provet och som sedan ändå blev godkända.
Däremot fanns det ett antal elever som felaktigt fick VG eller MVG i matematik. Lasse Björkqvist tar helt på sig ansvaret för detta och vill inte att den lärare som faktiskt satte betygen ska hamna i fokus.
– Som rektor har man alltid ansvar för allt som händer på skolan. Med facit i hand borde vi ha gjort ännu mer. Men så mycket kan jag säga som att jag varit tydlig med vad som gäller och att lärarna normalt diskuterar sin betygsättning med mig. Man måste nu lära av misstagen och inse att det krävs ännu mer, säger Lasse Björkqvist.
Skolledningens uppgifter får också stöd av forskare som i ett femårigt projekt följer upp förändringsarbetet på Nossebro skola.
Bengt Persson är professor i specialpedagogik vid Högskolan i Borås. Han är kritisk till mediernas ensidiga fokusering på skillnaderna mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen 2010.
– Betyg och nationella prov är trubbiga kvalitetsinstrument. I vår forskning använder vi mer praktiknära metoder för att analysera verksamheten. Det handlar då om klassrumsobservationer, intervjuer med elever, föräldrar och personal liksom genomgång av dokumentation från förändringsarbetet, säger Bengt Persson.
Han konstaterar att lärarnas undervisning i Nossebro är engagerad, varierad och välstrukturerad.
Forskningsprojektet följer också 2010 och 2011 års nior genom gymnasiet för att se hur deras kunskaper står sig. Redan nu kan forskarna se att elevernas motivation att lyckas är hög. Gymnasieeleverna klarar så här långt sina studier bra. De få elever som gick ut 2010 och som hoppat av eller bytt program har gjort det av andra skäl än bristande kunskaper.
– Den bild vi har är att eleverna i Nossebro skola är väldigt motiverade och att skolan erbjuder en lärandemiljö med hög kvalitet, säger Bengt Persson.
Men han poängterar också att om och när betygsättningen blir fel är det en skolledningsfråga. Under många år har forskningen kunnat påvisa att andelen höga betyg i svenska skolor ökar utan att man kunnat se någon egentlig grund i bättre kunskaper.
Undervisningsrådet Ulla-Britt Norin på Skolinspektionen inspekterade Nossebro skola 2010 och har många gånger berömt skolan offentligt.
– Jag hävdar fortfarande att elevsyn och arbetssätt är det bästa jag har sett någonsin. Men jag såg höga betygsvärden redan 2009 och påtalade det. När jag besökte Nossebro våren 2010 hade det årets slutbetyg ännu inte kommit och det är klart att det är tråkigt att skolledningen inte vidtagit några åtgärder efter vårt påpekande året innan.
– Jag blir alltid misstänksam när jag kommer till en skola med höga betyg. Då är jag extra noga med att kolla kvaliteten. Det sker genom intervjuer med lärare, rektor och elever, liksom att jag studerar klassrumssituationen och arbetssätt. I Nossebro var det slående att eleverna är så studiemotiverade och nöjda med sin skola och att både lärare och skolledning gör ett fantastiskt arbete.
Ulla-Britt Norin påminner om att det inte behöver vara något konstigt med att resultaten på nationella prov och betyg inte överensstämmer. Det är både tillåtet och önskvärt att skolan efter dåliga resultat på nationella prov försöker täta elevens kunskapsluckor, exempelvis med stödundervisning.
Enligt PWC:s revisionsrapport har skolan vidtagit åtgärder för att felen inte ska upprepas. Det finns inget avvikande i Nossebros betygsstatistik för 2011.
Nyligen publicerade Skolverket resultaten på de nationella proven för hela landet för vårterminen 2011. Där ligger Nossebro mycket högt. Alla uppnådde målen. 52,3 procent fick G, 27, 7 procent VG och 15,4 procent MVG. Detta att jämföra med riksgenomsnittet, där 19,3 procent av eleverna inte uppnådde målen och där färre elever uppnådde betygen VG och G. Av landets totalt 107 177 elever deltog 97 781, ett bortfall på cirka tio procent. I Nossebro deltog alla elever utom en.
Marianne Hühne von Seth