Lärare som tvingas vikariera i ämnen de inte behärskar. Elever som inte vet vem som är deras mattelärare. Tvångsförvaltning hotar, men nu får Tolvåkerskolan en chans till.
Onsdagen den 16 februari 09.15. Några tjejer i sjuan kommer fram till reportageteamet från Lärarnas tidning. De förstår precis varför vi är här. Så de ber oss att skriva om hur bra det är att gå på Tolvåkerskolan. De är less på att medierna rapporterar om hur hemsk deras skola är.
Men faktum kvarstår:
• I december riktade Skolinspektionen svidande kritik mot att eleverna inte får den undervisning de har rätt till på Tolvåkerskolan.
• I februari hotade Arbetsmiljöverket med vite, om inte arbetsmiljön blir bättre.
• En grupp föräldrar har slagit larm om allvarliga brister och begär att regeringen beslutar om att staten tar över skolan.
Tolvåkerskolan ligger på den skånska slätten, bara några mil norr om Malmö och Lund, inklämd mellan en lada och samhällets idrottshall.
Vad är det som har gått så snett, i denna välmående och golfbanetäta pendelkommun med höga betygsresultat och landets näst lägsta kommunalskatt?
Doften av färskt träspån slår emot mig. Anders Nilsson avslutar slöjdlektionen, sätter sig på en hög pall och lägger fram ett handskrivet papper på hyvelbänken.
Det är en lista på alla de vikariat han som slöjdlärare har kastats in på under hösten.
— Jag har vikarierat i matematik, franska, tyska, SO, ja, i stort sett i alla ämnen man kan tänka sig. Men jag har ju ingen kompetens för att undervisa i de ämnena.
Hur kändes det för dig som lärare?
— Otillfredsställande. Jag kan ju inte förklara integralekvationer. Så ofta fick eleverna göra läxor eller förbereda prov på lektionerna.
Tolvåkerskolan gick in i höstterminen med ett stort underskott och fick av ekonomiska skäl inte sätta in några externa vikarier. Under hösten var många lärare sjukskrivna, varav några långtidssjukskrivna. På grund av vikariestoppet tvingades de kvarvarande lärarna vikariera för varandra, fast de inte hade ämnesbehörighet.
Sara Sandin drar handen genom sitt långa, mörka, lockiga hår. Hon går i klass 9 A och har räknat ut att hon har haft över 50 lärare under två och ett halvt år. I höstas fick hon ofta gå runt och hjälpa sina klasskamrater under lektionerna.
— Lärarna som vickade kunde ju inte matte. Och jag ville vara snäll mot mina kompisar. Men då hann man ju inte räkna så mycket själv.
När Lärarnas tidning talar med elever, föräldrar, lärare, rektorer, fackliga representanter och politiker samt läser rapporterna från Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket tonar några möjliga bakomliggande förklaringar till problemen på skolan fram:
• Kävlinge kommun har landets näst lägsta skattesats och har haft en relativt låg skolpeng.
• Ingen kontinuitet i ledarskapet, eftersom rektorerna ständigt har bytts ut eller sagt upp sig.
• Undervisningstiden för lärarna ökade från 25 till 29 lektioner i veckan förra läsåret. Det minskade tiden för förberedelse och efterarbete och bäddade för att flera lärare under en dignande arbetsbörda blev långtidssjukskrivna.
• En kommunledning som inte har reagerat i tid och som inte har analyserat vad olika förändringar betyder för lärarnas arbetsmiljö.
— Vi har i flera år försökt trycka på kommunen. Men det var först när föräldrarna började agera och hota med tvångsförvaltning som det började hända saker, suckar Lärarförbundets skyddsombud Britt-Louise Andersson.
Inne på rektorsexpeditionen är det något som fattas. Där finns inga fotografier, inga näpna barnteckningar eller andra personliga föremål. Inte så konstigt. Christina Pehrson gör från den 6 december till den sista mars en blixtinsats som tillfälligt insatt krisrektor från ett bemanningsföretag.
— Mycket här på Tolvåkerskolan handlar om att starta om, säger hon.
Att analysera elevernas studieresultat och spåra deras kunskapsluckor var en av hennes första åtgärder.
— Vi måste börja här och nu med att beta av det mest angelägna.
Hon avfärdar att Tolvåkerskolan i dag skulle vara en skola i kaos. Men hon talar om en »sargad lärargrupp«.
— Lärarna har under hösten fått arbeta väldigt hårt när de har gått in och vikarierat för varandra. Utrymmet för att planera tillsammans har i princip varit obefintligt. Alla har haft fullt upp med sitt eget — och då
händer det till slut något med människor.
Samtidigt som en tillfällig rektor har satts in har skolpolitikerna beslutat om ett krispaket för skolan:
• Fler lärare anställs på skolan och en vikariejour inrättas. Personalstyrkan ökar med 40 procent under vårterminen.
• Eleverna får möjlighet att ta igen tappade kunskaper. Dels med en lovskola under sport- och påsklovet, dels med extra läxhjälp.
• Den kommunala skolpengen höjs från och med hösten med 4 000 kronor per elev, cirka 10 procent, för elever i årskurs sju till nio.
Höjningen av skolpengen kan ses som ett erkännande från den borgerliga majoriteten att skolpengen hittills har varit för låg. Skolinspektionen underkänner också på knastertorrt byråkratspråk bristen på pengar i sin tillsynsrapport:
»Kävlinge kommun har inte gett rektorn på Tolvåkerskolan tillräckliga förutsättningar att genomföra utbildningen på skolan i enlighet med lag och förordning.«
Kent Jacobsson, som har en dotter i nian och som är en av de föräldrar som har begärt att skolan ska tvångsförvaltas, uttrycker sig mer brutalt:
— Kommunledningen har kört skolan som man kör snöröjning och sophämtning. Det vill säga: den ska kosta så lite som möjligt.
Enligt Sveriges Kommuner och Landstings sammanställning »Öppna jämförelser« är Kävlinge den kommun som under 2004—2008 har lagt ner minst pengar av alla Sveriges kommuner på skolan.
— Det är bra med låga kostnader. Men det ska förstås inte ske på bekostnad av kvaliteten. Nu har vi sett att det behövs mer vuxna i skolan, kommenterar den högst ansvariga skolpolitikern i Kävlinge, Charlotte Lindblad (M), ordförande i kulturnämnden.
Krispaketet innebär inte att problemen är över på Tolvåkerskolan. Det finns fortfarande en trötthet och misstänksamhet hos lärarna, inte minst med anledning av den inflammerade striden om höjd undervisningstid. Men de tillfälliga förstärkningarna har lättat på trycket.
Carl Wahlin, med bakåtslickat ljust hår och stora rödbruna glasögon, drar i gång matematiklektionen för klass 9 A i sal 8.
— Volymen är lika med basytan gånger höjden, säger han och häller vattnet från konen tre gånger i cylindern för att åskådliggöra relationen mellan cylinderns och konens volym.
Men Carl Wahlin är inte ensam lärare vid katedern. Vid hans sida står John Nyman. Under resten av vårterminen ska alla nior på Tolvåkerskolan ha två lärare på de flesta matematiklektionerna. Det är ett sätt att reparera skadorna efter den turbulenta hösten.
— Nu fungerar det som det ska göra på en skola. Vi kan hjälpa eleverna direkt — och vi har det faktiskt riktigt trevligt på lektionerna, säger Carl Wahlin och fyller den genomskinliga plastcylindern till bredden med vatten.