Flera små ämnen är mycket beroende av uppdrag från lärarutbildningar för att överleva enligt Högskoleverket. Lärosäten med ansvar för minoritetsspråk har svårt att erbjuda fullständiga kurser visar en rapport.
Högskoleverket följer i en rapport upp bland annat litteraturvetenskap och finsk-ugriska språk efter en utvärdering 2005. Myndigheten pekar på risken för färre studenter och kurser utan uppdrag från lärarutbildning i dessa ämnen, liksom att anknytningen till arbetsmarknaden kan minska.
– De måste anpassa sig efter lärarutbildningen. Det gäller även andra språk- och skolämnen, säger Joakim Palestro, utredare på Högskoleverket.
Rapporten tar också upp att lärosäten med ansvar för minoritetsspråk har svårt att erbjuda fullständiga kurser. Högskoleverket betonar att det är viktigt att det finns lärarutbildning inom de nationella minoritetsspråken; samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani chib. Idag får de lärosäten som har ett särskilt uppdrag för minoritetsspråk ingen extra ersättning. Regeringen har gett Högskoleverket i uppdrag att undersöka hur man kan öka tillgången på lärare i minoritetsspråken.
– Det är djupt problematiskt att Umeå universitet inte sökt lärarutbildning i samiska. Det är svårt att hitta disputerade lärare i små språkämnen och lärosätena är rädda för att fastanställa personal. Dagens system för finansiering är väldigt bräckligt för små språk, säger Joakim Palestro.
Ett annat exempel där det varit svårt att starta den nya lärarutbildningen i ett litet språkämne är Malmö högskola som fick avslag på ansökan om examensrätt för lärarutbildning i arabiska och som inte ansökt igen.
Hur påverkar avslagna examensrätter för ny lärarutbildning små språk?
– Det har vi inte utrett, men någon typ av konsekvenser får det säkert, säger Joakim Palestro.
Distansutbildning, samarbete kring utbildningar, delad personal mellan lärosäten, sammanslagningar av institutioner och ökad profilering kan vara olika sätt att behålla utbildningar i små ämnen enligt Högskoleverket.
Elisabeth Richter