Elever har svårt att ta till sig och dra egna slutsatser utifrån skolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Det visar en studie av hur ungdomar resonerar om hälsofrågor.
Eleverna har svårt att argumentera utifrån egna kunskaper eller referera till vad de tidigare har läst om kroppen och immunförsvaret, säger forskaren Mats Lundström, vid Malmö högskola.
Han arbetade tidigare som lärare i biologi, geografi och kemi i grundskolan. Under dessa år ställde han sig ofta frågan om eleverna kommer att ha någon nytta i framtiden av sitt skolarbete.
Mats Lundström har därför i sitt avhandlingsarbete studerat vilken roll skolämnet biologi spelar när ungdomar resonerar kring tillförlitlighet och hur de motiverar sina ställningstaganden i hälsofrågor. I avhandlingen belyses den infekterade diskussionen kring vaccinationer mot svininfluensa.
Studien visar att eleverna anser att kunskap och vetenskap är en viktig faktor när de fattar sina beslut i dessa frågor, samtidigt som de sällan hänvisar till särskilda fakta eller att ämnet har berörts i skolan. I stället har media, familj och vänner haft stort inflytande över ungdomarnas ställningstaganden.
Mats Lundström menar att det tyder på att faktatexter i exempelvis biologiböcker ofta är för svåra att använda för eleverna. Han anser därför att skolan borde bredda sin undervisning och jobba med fler källor, till exempel koppla lärobokstexter till tidningstexter så att eleverna rustas som samhällsmedborgare.