Hela läroplanen syns inte

– Vi har sett i vår regelbundna tillsyn att förskolorna inte klarar det pedagogiska uppdraget fullt ut, säger Veronica Bonivart Säfström, undervisningsråd på Skolinspektionen och projektledare för granskningen.

Inspektörerna besökte de slumpmässigt utvalda förskolorna i två dagar. De gjorde även intervjuer med personal och chefer. Dessutom fick cheferna lämna in dokument om hur verksamheten arbetar med kapitlet utveckling och lärande.

Rapporten visar att delar av läroplanen behöver synliggöras. I fyra av förskolorna tog omsorgen om de yngsta barnen för mycket tid. Omsorg, fostran och lärande bildade inte en balanserad helhet, som det står i läroplanen, utan de yngre barnens behov av omsorg prioriterades före alla barns utveckling och lärande.

– Jag tror det ligger i vissa förskolors kultur. Från början var förskolan en ersättning för hemmet för att kvinnor skulle kunna förvärvsarbeta. Men nu är det första steget i det livslånga lärandet, säger Veronica Bonivart Säfström.

Rapporten visar att alla mål att sträva mot i läroplanen inte fick samma tyngd i de undersökta förskolorna. De flesta arbetade mycket med målen inom språk och kommunikation och matematik. Förskolelyftet har också fokuserat just på de områdena vilket börjat synas i förskolorna, enligt Veronica Bonivart Säfström.

Innehåll man såg mindre av var målen inom naturvetenskap, modersmålsstöd och arbete med respekt för andra kulturer. Mer än hälften av förskolorna fick kritik på den sista punkten.

– Vissa tyckte det räckte bara de uppmärksammade jul och påsk, säger Veronica Bonivart Säfström.

I nästan hälften av förskolorna var miljön inte tillräckligt inspirerande, enligt rapporten. Lokalerna var inte byggda för förskoleverksamhet och personalen lät för lite material vara framme med motiveringen att det skulle bli rörigt för de minsta annars.

– Vi såg till exempel målarrum som mer liknade skräpförråd. Materialet var inte framdukat på ett tilltalande sätt, utan det var torkat lim och hopblandade färger, Veronica Bonivart Säfström.

Dokumentationen av enskilda barns utveckling och lärande var ofta bristfällig enligt Skolinspektionen. Vissa förskolor får i rapporten kritik för att de inte dokumenterat enskilda barns utveckling och lärande alls.

– Det finns en rädsla för betygsliknande omdömen. Många uttrycker en oro för att börja jämföra barn med andra barn. Då blir det lättare att inte skriva alls. Jag tror det behövs kompetensutveckling för att lösa det problemet, säger Veronica Bonivart Säfström.

I den reviderade läroplanen ställs nya krav på dokumentation och utvärdering. Många förskolor saknade enligt rapporten fungerande utvärderingsmetoder som leder till förbättringsåtgärder. Veronica Bonivart Säfström säger att det inte räcker med utvärdering en till två gånger per år. Men hur ofta och på vilket sätt det ska gå till kan variera.

– Man måste hitta system som fungerar för en själv i den egna förskolan. Det är viktigt att dokumentations- och utvärderingsarbetet ses som en del av det dagliga arbetet och inte som något som ligger vid sidan om.

Det varierar också hur mycket tid förskollärarna har för reflektion och dokumentation. Något som diskuteras är om större barngrupper påverkar den pedagogiska kvaliteten?

– Det är svårt att generalisera kring det. Det beror bland annat på barngruppens sammansättning och på lokalerna, säger Veronica Bonivart Säfström, och tillägger att kommunerna sällan gör konsekvensbeskrivningar av organisatoriska förändringar i förskolan.

Rapporten från Skolinspektionen 2011 omfattar ett för litet material för att ge en nationell bild av förskolans pedagogiska kvalitet. Men resultaten ligger i linje med andra undersökningar. För att ta reda på mer om hur den reviderade läroplanen används genomför Skolinspektionen just nu en ny granskning av ett trettiotal förskolor. Resultatet väntas under 2012.

– Höjd kvalitet har sällan en snabb lösning, utan det är ett långsiktigt arbete, säger Veronica Bonivart Säfström.

En förskola som lyfts fram i kvalitetsrapporten från 2011 är Kvarngränds förskola i Halmstad. Personalen var nervös inför inspektionsbesöket.

– Vi tänkte hur ska vi klara av detta? Men vi kände oss lite utvalda också. Det var skräckblandad förtjusning, säger förskolläraren Tina Öhrjegård.

Hon och hennes kollegor beslutade att arbeta på precis som vanligt de två dagarna.

– Vi visade verksamheten som den är, man kan ju känna att man ska göra en massa saker, men vi ville inte fabricera något.

De två inspektörerna gjorde inte mycket väsen av sig. De satt tysta i ett hörn och antecknade och följde med som skuggor i alla dagens moment, inne, ute och vid måltiden.

– Man kände sig väldigt iakttagen i början. Vi fick ingen respons på vad vi gjorde då, men det kändes helt okej, barnen reagerade inte så mycket heller, de tyckte det var kul, säger Tina Öhrjegård.

Varje förskola som besöks av Skolinspektionen får skriftlig återkoppling i form av ett beslut med rekommendationer om hur man ska förbättra sig. Inom sex månader ska huvudmannen och förskolechefen beskriva vilka åtgärder man tänker vidta för att komma tillrätta med bristerna. När Kvarngränds förskola fick sitt resultat kändes det bara positivt i arbetslaget. Förskolan fick mycket beröm för sitt kvalitetsarbete och sagotemat där man arbetar med sagor från olika världsdelar.

– Vi fick positiv respons framför allt för målskrivningarna, den lokalpedagogiska planen och hur vi synliggör läroplanens alla delar, säger Tina Öhrjegård.

Arbetslaget fick också veta att svaga områden var arbetet med matematik och naturvetenskap och att förskolans inomhusmiljö var för torftig. Efter det har personalen fått fortbildning av flera olika föreläsare och rest till Island i ett samarbetsprojekt för att studera två förskolor där. Förskollärarna har även fått köpa in nytt material och gjort om en del av miljön utifrån barnens tankar.

– Vi fick på pränt vad vi skulle titta lite extra på och det gav oss en kick och ny energi. Vi vill ju bli bättre och utvecklas, säger Tina Öhrjegård.

Arbetslaget har satt upp ett nytt mål: ”Senast den 30 maj 2012 har alla barn fått möjlighet till nya insikter genom utforskning av naturfenomen som väckt deras intresse.” Målet är uppnått när ”dokumentation finns som visar vår strävan att tillgodose och utmana barnens naturvetenskapliga intresse”.

– Nu väver vi in naturvetenskapen i vårt sagotema med inspiration från Islandsresan. Vi gör vulkanexperiment och förändrar vår trädgård så att den ska representera olika världsdelar utifrån all världens sagor. Det ska hända olika saker där vi kopplar ihop sagorna med matematik och naturvetenskap, säger Tina Öhrjegård.