Tankesmedjor och en kunskapsbank, forskningscirklar och seminarieserier. Ett nytt samverkansprojekt mellan kommuner och högskolor i Skåne vill öka forskningsanknytningen i skolan.
Tanken är att gifta ihop högskolorna med den kommunala skolvardagen.
– Det handlar om en utveckling av professionen, säger Birgitta Henecke, nytillträdd vetenskaplig ledare.
Hon tillbringar mycket av sin arbetstid på tåg. Innan arbetet kan starta på allvar ska hon ha besökt samtliga medverkande skånska kommuner och diskuterat deras erfarenheter, behov och önskemål.
Det visade sig snabbt att det redan pågår mycket i regionen. Ett exempel är tankesmedjor där forskare och representanter från kommunerna diskuterar ett aktuellt ämne, till exempel bedömning. De går igenom forskningslitteraturen och lyfter fram positiva handlingsalternativ. Sju tankesmedjor har hållits hittills och de har alla resulterat i en skrift.
– Det är en bra form som kan utvecklas vidare.
Det görs också mycket annat som behöver samlas i en kunskapsbank. I dag fungerar resultatspridningen dåligt och det måste vi ändra på. Vi vill också skapa nätverk mellan olika aktörer som arbetar med samma frågor. Det är ju möjligt att man kan hämta inspiration från kommunen intill.
Skolledningens roll är central i sammanhanget.
– Rektor har ansvar för att lärarna får möjlighet att reflektera över sin praktik och ta del av forskningsresultat på ett mer systematiskt sätt. Det gäller även hur man tar tillvara de forskarutbildade lärare som vi vill se fler av i skolorna. Där fungerar det väldigt olika. En del får ingen uppmuntran alls, andra får en viss del av sin tjänst avsatt för att arbeta med olika utvecklingsuppgifter. Att framöver ta vara på de här lärarnas kompetens är en av uppgifterna för samverkansprojektet. Inte minst handlar det om att locka dem att stanna kvar i skolan.
Birgitta Henecke inledde sitt arbete med att undersöka vad lagstiftarna egentligen menar med begreppet ”vetenskaplig grund”. Det visade sig inte vara så enkelt. Det finns ingen definition, i vare sig skollagens eller högskolelagens förarbeten.
– Men man vill att skolans personal intar ett mer vetenskapligt förhållningssätt både när man väljer undervisningsmaterial och metoder och när man utvärderar resultaten.
Efter att i många år arbetat på Skolverket med nationella utvärderingar och inom Skolinspektionen med att utveckla inspektionens kvalitetsgranskningar har Birgitta Henecke en bra bild av tillståndet i skolan. Inte minst av vad som fattas.
– Jag tror att det är viktigt att sätta lärandet i fokus på ett tydligare sätt. Och att man som lärare får bättre redskap för att analysera sin egen verksamhet. Ofta är man bra på att beskriva vad man gör men inte vad det leder fram till när det gäller elevernas lärande. Det är samtidigt långt ifrån en enkel uppgift.
Förutom att kartlägga vad som redan pågår och bygga upp en kunskapsbank ska samverkansprojektet definiera vilken forskning som behövs. Med utgångspunkt i den kommunala verkligheten ska forskningsstrategier kartläggas och forskningsprojekt i samverkan mellan akademin och kommunerna identifieras. Därefter ska forskare länkas till projekten.
Forskningscirklar kommer att ingå i projekt liksom olika typer av seminarier. I vår hålls en seminarieserie kring learning study, som hämtat inspiration från Japan, och som används i allt fler skolor. Det fungerar så att en grupp lärare, oftast med handledning, diskuterar ett moment som eleverna haft svårt för inom undervisningen, till exempel decimaltal eller kostnadsintäktsanalys.
– Hur har man hittills undervisat om detta och hur skulle man kunna tänka sig att göra i stället? Man planerar nya lektioner och videofilmar dessa, därefter tittar man på filmerna tillsammans. Hur fungerade det? Vad hände i klassrummet? Hur kan vi göra nästa gång? Man testar också elevernas kunskaper, före och efter.
– Det här är ett mycket mer experimentellt förhållningssätt till den egna praktiken. Även om det kan vara obehagligt att videofilmas så sker det i ett mindre sammanhang. Och man lär sig så mycket av det.
En hel del av utvecklingsinsatserna kommer sannolikt att ha en ämnesdidaktisk inriktning. Men det är också viktigt att lärare får möjlighet att följa med i sitt ämnes utveckling.
– Vi hör hela tiden att det är en så enorm utveckling i naturvetenskap och teknik. Men det händer mycket också inom humaniora som lärare måste känna till.
De kommuner som deltar i Kommunförbundet Skånes samverkansprojekt avsätter en krona per invånare under tre år för att finansiera verksamheten. Förhoppningen är att få med alla 33 kommuner.