Alla går igång på tecknad sång

I det kombinerade köket och fikarummet har elever och lärare samlats runt bordet. Stämningen är uppsluppen och förväntansfull, eftersom det är torsdag och klockan närmar sig elva. Då står det musik på schemat. Här är musik lika med tecknad sång eller, om man så vill, sång med stöd av tecken.

Eleverna samlas i skolsalen intill. Efter en kort stund sitter alla i en halvcirkel.

– Ni kommer väl ihåg?, säger specialpedagogen Inger Håkansson, och snabbrepeterar tecknen för nyckelorden i sången.

Några nickar ivrigt och formar händerna efter Inger. Sedan klämmer hela gänget i med Dripp, dropp, dripp, dropp… vad är det som regnar på våra paraplyn? Vad är det som snöar ner från skyn?

Musikläraren Ronnie Thäck ackompanjerar på gitarr. På väggen visas en musikvideo där vuxna och barn sjunger och tecknar stödorden i vattensången i passande miljöer.

Två av eleverna saknar verbalt språk och tecknar nyckelorden, medan de andra sjunger och gör tecknen samtidigt. I takt med att stämningen stiger blir armrörelserna yvigare.

Sången om den egna skolan, Jämte skogen ligger skolan som vi längtar till, har Ronnie Thäck själv skrivit texten till. Entusiasmen är på topp och alla kämpar med att hitta de rätta handrörelserna. Eleverna får allt svårare att sitta still och sångerna går emellanåt över till yster dans. Hösten hälsar på men den stannar inte länge med penseln full av färg…

Lärarna i Nyängskolan har länge använt händer och kroppsspråk för att förstärka orden när eleverna sjunger. Men sedan förra hösten är teckensång ett stående inslag på veckoschemat. Det ger eleverna ett enhetligt system med tecken som alla lär sig allt mer av, förklarar Inger Håkansson.

– Teckensång är en bra ingång till den här skolformen. Den är en väg till eleverna och ett bra sätt att få ihop gruppen. Men det behövs någon som tar tag i det, säger Ronnie Thäck, som jobbar på kulturskolan i Lessebo och har ett pass i veckan här på Nyängskolan.

– Särskoleelever behöver tecknen som stöd till sitt talade språk, säger Inger Håkansson och förklarar att tecknen och det verbala språket förstärker varandra.

Ibland händer det att elever hinner lära sig tecknen innan de lärt sig orden. Ett exempel är en kille i gruppen som kan alla tecken för de olika färgerna, men inte orden. Inger Håkansson själv uppskattar att hon hunnit lära sig flera hundra tecken under året som gått sedan metoden introducerades i skolan. En grundordbok för teckenkommunikation har varit till stor hjälp.

I teckenspråk tecknas allt som ska uttryckas, men när tecken används som stöd tecknas enbart de betydelsebärande orden. Tecknen är hämtade från teckenspråket. De fungerar som ett komplement till sångtexterna med avsikten att göra innehållet tydligare.

Tecken som stöd har blivit allt mer vanligt i Sverige de senaste tio åren, berättar Kerstin Axelsson, som är musikpedagog och handledare. Men metoden att teckna de betydelsebärande orden används långt ifrån i alla särskolor. Det finns också kommuner där tecken lärs ut till samtliga barn i förskola och i grundskolans lägre årskurser. Filosofin är att tecknen befäster inlärningen av orden, oavsett om eleven lär sig tecknen eller orden först.

– Teckensång är bra bland annat för barn med Downs syndrom, till exempel, eftersom de har en sen språkutveckling, säger Kerstin Axelsson.

I Nyängskolan har tecknen och teckensången blivit något nytt och att samlas kring gemensamt för lärare och elever.

– Det är jätteroligt att sjunga, säger eleverna Sara Nyqvist och Julia Össmar med en mun.

Sara gillar att leta upp sånger på YouTube och sjunga efter dem, berättar hon.

– Jag har sjungit på en familjekväll men det var innan jag kunde några tecken. Men jag dansade. Jag kan inte låta bli att dansa.