Slöjd på recept

Det är onsdagseftermiddag och från hemslöjdslokalen i det anrika gamla Upplandsmuseet på S:t Eriksgränd i Uppsala hörs prat och skratt. Färgsprakande textilkonstverk lyser upp rummets väggar och slöjdat träsnide pryder hyllor och bänkar.

Här samlas en grupp daglediga kvinnor varannan onsdag för att sticka, brodera, sy och tälja. Men det är ingen vanlig hemslöjdskurs, utan en må-bra-kurs med slöjden i centrum.

– Att träffas här och slöjda tillsammans är en lisa för själen. Det är avkopplande och kravlöst, samtidigt som vi får lära oss hantverket från grunden, säger Kerstin Ström, en av deltagarna.

Träffarna fyller ett behov som finns hos alla, att få sätta sig ned och få en stunds avkoppling med ett handarbete. Det behövs inga förkunskaper, sticka kan man lära sig på kursen. Viktigast är att det är lustfyllt.

– När man varit borta från jobbet länge och ska in i arbetslivet kan det vara ganska tufft. Här grottar vi inte in oss i varandras problem, utan vi stickar och täljer och pratar under tiden, om vi vill, säger Kerstin Ström.

– Jag lär mig så mycket varje gång, trots att jag vävt, spunnit och sysslat med hantverk i hela mitt liv, både i mitt jobb som förskollärare och privat. Men jag hade varit ifrån hantverket och längtade efter att få göra något kreativt och kursen var ett sätt för mig att komma i gång.

Hemslöjdskonsulenterna i Uppsala hade haft en må-bra-kurs i tankarna ett bra tag innan de kom till skott. De ville visa att Hemslöjden kan bli en hjälp för dem som varit sjukskrivna länge för utbrändhet och depression. Att sticka i grupp har stor inverkan på vårt välbefinnande, berättar Annkristin Hult, medan hon stickar provlappar i olika sticktekniker.

– Jag har jobbat med textil hela mitt liv och vet själv hur lugnet sprider sig när man sätter sig ned med något i händerna. Och vi som jobbar inom hemslöjden vill vara en resurs och visa hur bra man mår av att slöjda. En syjunta är inte att förakta, det kan fungera som ett socialt andningshål för många.

Att slöjden är bra för vår hälsa är numer vetenskapligt bevisat. Studier visar att stickning inte bara stimulerar hjärnverksamheten, utan även gör att pulsen och blodtrycket sjunker.

– Att arbeta med händerna frigör samma goda endorfiner som när man mediterar och utövar yoga, säger Annkristin Hult, som tillsammans med sina kollegor var och lyssnade på ett föredrag av Gunnar Bjursell om sambandet mellan kultur och hälsa.

Gunnar Bjursell, professor och tills nyligen föreståndare för Centrum för kultur och hälsa på Göteborgs universitet, är övertygad om att kultur är vägen till ett hälsosammare liv och att kulturaktiviteter såsom körsång och trädgårdsterapi för långtidssjukskrivna är ett effektivt sätt att rehabilitera.

– Det gäller att hitta sätt att bli motiverad att komma tillbaka och kultur är en stark motiverande faktor, säger Gunnar Bjursell.

Medan motion på recept i dag används allt oftare, är kultur på recept bara i början. I Helsingborg och Umeå prövade man förra året att på försök skriva ut kultur på recept, såsom körsång, teater, keramik och musik, till långtidssjukskrivna med diagnoser som depression, utbrändhet, stress, ångest och långvarig smärta.

Kulturen visade sig vara en positiv kraft och ett verktyg för att förebygga sjukdom och bryta gamla mönster.

– Det handlar inte om någon alternativ medicin, tvärtom. Allt är strikt vetenskaplig forskning från gedigna forskningsinstitut, som Harvarduniversitetet. Den medicinska verktygslådan behöver bli större och innehålla kulturella moment. Man får tillbaka livslusten och bryter utanförskap som driver fram sjukdom, säger Gunnar Bjursell.

Det kändes bra att få bekräftat av forskare att slöjden är bra för själen, förklarar Annkristin Hult, som tog kontakt med ett studieförbund och en terapeut med erfarenhet av gruppdynamik för att inleda ett samarbete.

Anmälningarna till den första kursen strömmade in och sedan ett år har nu gruppen träffats varannan vecka. Mellan tre och tolv deltagare kommer varje gång.

– Vi blandar hårda och mjuka tekniker och har bland annat täljt pennor och krokar, tovat bilder och grytlappar, och broderat fritt. Miljön är också en viktig del. Den ska vara inspirerande, trivsam och locka till kreativitet. Ett sätt att jobba som är starkt förknippat med Slöjdcirkus, hemslöjdens eget pedagogiska program för barn och ungdomar, säger Annkristin Hult.

Många upplever att det är lättare att vara öppen och prata om allvarliga saker när man har ett handarbete framför ögonen.

– Man kan hålla blicken på stickningen och då blir det lättare att öppna sig, det blir inte så laddat, säger Annkristin Hult.

Samtalsämnena brukar ha stor spännvidd, med allt från vardagligheter till djupare existentiella funderingar och roliga upplevelser. Det viktiga är att deltagarna får en stunds avkoppling i grupp och hittar ett lugnare tempo.

För många har slöjdkursen blivit en vändpunkt, förklarar Annkristin Hult och berättar om en kvinna, som varit djupt deprimerad, men hittade en källa till ro genom slöjdandet.

– Istället för att ta en sömntablett kommer hon numer till ro på kvällen med att tova. Det känns starkt att få vara med om förvandlingen och se hur människor växer.