Språket har stor betydelse för hur man förstår och klarar av ett ämne. Det är viktigt att lärare stöttar eleverna och ger dem möjlighet att använda språket på olika sätt, anser forskaren Pia Nygård Larsson.
Språket har betydelse för alla elever i alla skolämnen. Det är ett redskap för lärande, men också en utmaning – särskilt för de elever som studerar på sitt andraspråk.
– En språk- och textmedveten ämnesundervisning är en viktig förutsättning för många flerspråkiga elevers lärande och språkutveckling. Men det gynnar även alla andra elever, säger Pia Nygård Larsson.
I sin avhandling undersöker hon texter och språkbruk i en naturvetarklass som läser biologi A. Klassen var språkligt heterogen. Ungefär hälften av eleverna hade utländsk bakgrund.
– Språket får större betydelse i ett sådant klassrum, eftersom inte alla elever har förstaspråksnivå.
Att det blev fokus på biologiämnet var mest en slump, berättar hon.
– Intresset för språkets roll i alla ämnen har ökat i Sverige, särskilt i andraspråksforskning. Det är viktigt att synliggöra språkliga faktorer.
Under knappt ett läsår följde och dokumenterade Pia Nygård Larsson all undervisning och analyserade klassens lärobok, undervisning samt elevtexter.
– Det handlar om vilka språkliga krav som ställs på elever, vad de ska kunna förstå och producera – både skriftligt och muntligt.
Biologiämnet skiljer sig från andra naturvetenskapliga ämnen och matematik genom att läroböckerna innehåller mer text i form av ren skrift, anser Pia Nygård Larsson.
– Det som slog mig är att biologiböcker är väldigt begreppstäta och ”språkligt” inriktade men samtidigt rätt multimodala. Olika typer av vetenskapliga bilder har stor betydelse.
Analysen av klassens lärobok visar att den består av många olika sorters texter, bilder, språkliga drag och svårighetsgrader. Att kapitlen kan vara beskrivande, förklarande eller argumenterande ställer krav på både lärare och elever.
Läraren i undersökningen utgick mycket från läroboken, men styrdes inte slaviskt av den. Hon tog tillvara på att läroboken hade mycket bilder. Konkretisering är en fördel, påpekar Pia Nygård Larsson.
– Bilderna åskådliggör ämnet och olika typer av texter. De kan till exempel visa hur olika organismer ser ut inuti, samtidigt som texten beskriver det.
Den muntliga undervisningen var en viktig del. Läraren använde sig överhuvudtaget mycket av språket och hade ett utvidgat språk. Hon rörde sig mellan ett ämnesspråk och ett mer vardagligt språk och översatte mellan dem. Genom att läraren tolkade bilder och förklarade ord blev det lättare för eleverna att förstå. De fick ett rikt inflöde av språk.
– Hon kunde till exempel växla mellan att använda ”syreintag” och ”att andas”.
Att hon rörde sig mellan olika språk och mellan språk och bild var viktigt, betonar Pia Nygård Larsson.
– När man tror att elever inte förstår finns en risk att man förenklar. Då får eleverna inte tillgång till ett ämnesspråk och får svårare att förstå boken.
Elevtexterna som Pia Nygård Larsson analyserade var framför allt sådana som används för bedömning: prov, skrivuppgifter och muntliga redovisningar. Texterna är intressanta eftersom de har stor betydelse för betygssättningen.
Det fanns en stor skillnad i klassen när det gällde betygsnivåer. De högsta betygen fick enspråkiga svenska flickor. De flerspråkiga eleverna fick sällan höga betyg. Höga betyg ställer högre krav på språkliga kunskaper, påpekar hon.
– Det är viktigt att eleverna förstår vilken typ av texter de förväntas producera. Det är självklart för de duktiga, men inte alltid för de andra.
För att få de högre betygsnivåerna krävs att eleven kan använda språket på ett mer självständigt sätt och bland annat kunna skriva förklarande och argumenterande texter. Det fungerar inte att skriva av, memorera och pussla ihop texten.
– Det är ett sätt att skriva sig in i biologispråket, men fungerar inte fullt ut. För att få högre betyg måste man kunna skriva mer självständigt.
I sin avhandling visar Pia Nygård Larsson på de språkliga utmaningar flerspråkiga elever möter. För att elever ska kunna utveckla sitt språkbruk är det viktigt att de får många tillfällen att prata och skriva sig in i ämnesspråket, poängterar hon.
– I andraspråksforskning är det välkänt att elever måste få använda sitt språk.
I de nya ämnesplanerna har de språkliga kraven ökat och kriterierna blivit tydligare. Till exempel kommer argumentation in redan i de lägre betygskriterierna.
– Det innebär att det kan bli ännu svårare för de flerspråkiga eleverna om de inte får stöttning och många tillfällen att producera texter.
Alla lärare behöver medvetenhet om text och språk. Det behövs fortbildning i språkutveckling och det är viktigt med samarbete mellan lärargrupper, anser Pia Nygård Larsson.
– Språk- och ämneslärare kan arbeta tillsammans med att synliggöra olika ämnestexter och språkliga krav.