Andelen nybörjarelever på gymnasiets yrkesprogram har minskat med fyra procentenheter jämfört med förra läsåret. Nu tar en del skolor saken i egna händer och bakar in högskolebehörighet i yrkesprogrammen.
31 procent av eleverna som började i den nya gymnasieskolan i höstas går på något av yrkesprogrammen. Det är en minskning med nästan 4 procentenheter jämfört med förra året. Att programmen inte automatiskt ger behörighet till högskolestudier är en sannolik orsak. Störst är elevtappet på handel och administration samt vård och omsorg.
På de högskoleförberedande programmen har elevantalet ökat med 3 procentenheter jämfört med förra året, till 51 procent.
Regeringens syfte med att förändra yrkesprogrammen har varit att minska avhoppen bland skoltrötta och ge en bättre förberedelse för yrkeslivet. Eleverna har, enligt skollagen, rätt att välja till kurser för att få allmän högskolebehörighet.
Men det är inte längre standard och när skolorna tidigt i våras såg att färre elever valde yrkesprogram tog en del saken i egna händer, enligt Sven Sundin, undervisningsråd på Skolverket.
– Man lade upp studierna så att ALLA läser in den grundläggande högskolebehörigheten. Om någon elev får svårigheter får han eller hon istället aktivt välja bort de behörighetsgivande kurserna, säger han.
Skolorna vill ge elever och föräldrar det lugnande beskedet att inga framtida möjligheter stängs igen när man går yrkesutbildning hos dem. En sorts motrörelse mot regeringens intentioner med reformen, om man så vill.
På Tullängsskolan i Örebro läser många yrkeselever in både den grundläggande högskolebehörigheten i svenska och engelska och särskild behörighet/meritkurser i matte, fysik och kemi.
– Regering och riksdag pratar bara om den allmänna behörigheten men eleverna vet att den bara räcker för att komma in på ett fåtal utbildningar, säger Magnus Skråge, studie- och yrkesvägledare.
Tullängsskolan har erbjudit kurserna länge men nu måste mycket mer än tidigare läsas som utökat program eftersom det ryms färre teoretiska kurser inom programfördjupningen.
– Det blir tufft för våra elever och dyrt för skolan. Och det blir enormt kostsamt när elever söker hit efter att ha gått ett–två år på högskoleförberedande program bara för att inse att det inte funkar, säger Magnus Skråge.
En förhoppning med Gy11 har varit att färre elever ska gå de introduktionsprogram som ersatt individuella programmet. Skolverkets preliminära statistik visar dock på en ökning – 24 000 elever på årets introduktionsprogram mot de 22 015 som började IV-programmet förra hösten.
– Eftersom hela kullen har minskat med över 8000 elever borde det vara färre på introduktionsprogrammen. Vi har ingen riktigt bra förklaring till vad detta beror på, säger Sven Sundin.
Karin Lindgren