Lektor ett plus i matten

— Det finns inget krav på att ni ska kunna så här mycket algebra på yrkesprogrammen. Det här hade gett MVG med de gamla betygen, utbrister han till sist.

En timme tidigare har 21 ettor — 20 pojkar och en flicka — på gymnasiets el- och energiprogram ramlat in i sitt klassrum på Ekebygymnasiet i Uppsala. Efter lite fipplande på mobilerna var det dags för alla att resa sig upp vid sina bänkar.

— Välkomna hit, hälsade Lars Madej sina elever.

Det var den 13 juni 2007 som utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade att sjösätta ett projekt med lektorat i Uppsalas gymnasieskolor.

— Det fanns flera anledningar. Vi ville ha lärare med mer ämneskunskap, det blir en starkare koppling mellan gymnasieskola och universitet och det underlättar för eleverna att ta del av aktuell forskning. Det är också en karriärmöjlighet för lärare, säger kommunalrådet Mohamad Hassan (FP).

Antalet lektorer i gymnasieskolan har sjunkit stadigt de senaste decennierna och var i Uppsala nere vid tre—fyra stycken när lektorsprojektet drog i gång. Med de nya lektorat som inrättas under denna hösttermin finns det totalt 20 lektorer — målet är 30 — med en stark övervikt på de högskoleförberedande programmen. Lars Madej är det stora undantaget som lektor på en skola med endast yrkesprogram.

Hans väg till yrkesprogrammens elever är inte den allra rakaste. Som utbildad matematiker skrev han först en licentiatuppsats om fördubblingar av kvadratiska divisionsalgebror.

Sedan började han fundera på vad han egentligen ville göra. Svaret han gav sig själv var: undervisa i skolan. Efter tre terminer på lärarutbildningen var Lars Madej redo.

I klassrummet gör Lars Madej allt för att öppna elevernas matematiska tänkande på vid gavel. »Han förflyttar sig som en boxare« ler fotografen när Lars Madej rör sig mellan bänkarna för att diskutera med, argumentera mot, uppmuntra och hjälpa eleverna.

— Det här vill jag verkligen höra, utropar han och ställer sig på knä framför två elever som resonerar över en uppgift.

De elever som uttalar sig ger ungefär samma svar på frågan om vad de tycker om Lars Madej som lärare.

— Han kan sitt ämne och brinner för vad han gör.

Eller som eleven John Oskarsson säger lite mer kärnfullt:

— I nian var algebra skittråkigt, det är det inte längre.

Frågan blir då: Är Lars Madej en uppskattad lärare tack vare sina personliga egenskaper eller för att han har en bakgrund inom forskningen?

— Både och, är det gemensamma svaret när Lars Madej efter lektionen pustar ut i klassrummet tillsammans med skolans två övriga matematiklärare Pernilla Gürbüz och Bo Bergman.

— Forskarutbildningen har gett mig en stabil kunskapsgrund att stå på. Jag vågar testa olika saker och blir det fel får man göra på något annat sätt, säger Lars Madej.

För Pernilla Gürbüz och Bo Bergman innebar Lars Madejs intåg i skolan en hel del förändringar i arbetssättet. Samtidigt var det förändringar de själva redan hade varit inne på.

— Undervisning i matematik blir lätt fyrkantig. Det är genomgångar och övningar och sedan skriftligt prov på det. Vi ville göra på ett annat sätt men visste inte hur vi skulle komma i gång med det, säger Pernilla Gürbüz.

Lärarna har nu lämnat det mesta av det tysta räknandet i undervisningen och låter i stället eleverna resonera sig fram till olika sätt att lösa ett problem.

— Jag vill att eleverna ska tänka i olika banor och förstå att det oftast inte bara finns en lösning på ett problem. Eleverna ska prata med varandra och reflektera över olika metoder, säger Lars Madej.

De tre lärarna tycker att regeringens nya satsning på lektorer i huvudsak är positiv. De är ändå kritiska till att det har varit för mycket fokus på ämneskunskaperna i den politiska debatten om lektorer.

— De didaktiska kunskaperna är minst lika centrala, säger Bo Bergman.

— Vill man enbart fokusera på ämneskunskaper och forskning ska man inte vara gymnasielärare. Då ska man vara kvar på universitetet, fyller Lars Madej i.

Pernilla Gürbüz tycker att yrkesprogrammen har ett lika stort behov som de högskoleförberedande programmen av forskarutbildade lärare.

— Det är en större utmaning att undervisa i matematik på yrkesprogrammen. Vi har många starka elever samtidigt som flera saknar betyg i matematik. Det blir en bredd som gör att man måste individualisera undervisningen mer, säger hon.

I sitt arbetsrum med ett för tillfället havererat värmesystem sitter Ekebygymnasiets rektor Erik Ojala och huttrar. Han håller med Pernilla Gürbüz och vill gärna knyta fler lektorer till skolan, men inget är bestämt.

— Det skulle vara intressant med lektorat inom karaktärsämnena, säger han och målar upp ett tänkbart samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet om ett lektorat i näringslära till restaurang- och livsmedelsprogrammet.

— I det ämnet går utvecklingen verkligen snabbt. En lärobok kan bli föråldrad bara på något år.

I övrigt är lektoraten i Uppsalas skolor spridda över skilda ämnen och har lite olika inriktningar. Några skolor har använt lektoraten till att knyta skolan närmare universitetet och dess forskning. På Fyrisskolan ger en lektor i religionskunskap en universitetskurs om religiös och kulturell mångfald för gymnasieeleverna. Och Ekebygymnasiets Lars Madej undervisar de blivande grundskollärarna på Uppsala universitets lärarutbildning.

— Den kontakten med lärarutbildningen betyder mycket för vår skola. Lars egen ämneskompetens och förmåga att undervisa utvecklas också, säger Erik Ojala.

Också en fristående gymnasieskola — Thoren Business School — har fått del av kommunens satsning genom ett lektorat i företagsekonomi.

De lektorer som hittills har tillsatts i Uppsalas gymnasieskolor har i regel haft doktorsexamen med fyra års forskarutbildning bakom sig. För Lars Madej gjordes ett undantag. Hans skicklighet som lärare och svårigheten att rekrytera en disputerad lärare till ett yrkesgymnasium fällde avgörandet.

Nu har Uppsala kommun anpassat sig efter det nya nationella regelverket som säger att det räcker med en licentiatexamen — alltså två års forskarutbildning — för att bli lektor.

För att markera skillnaden mellan utbildningarnas längd får skolorna nu 9 000 kronor i månaden i bidrag från kommunen för varje lektor som är doktor, och 3 000 kronor för en lektor med licentiatexamen. De pengarna ska bland annat användas till att gå ner i undervisningstid för att arbeta med exempelvis pedagogisk utveckling och samarbete med universitetet.

Efter sociala avgifter blir det också en slant över till lektorn, för Lars Madej handlar det om 2 000 kronor i månaden.

— 5 000 kronor vore rimligt. Då skulle lönen vara en morot för de år man måste lägga ner på sin examen, säger han.

Kommunalrådet Mohamad Hassan vill inte lägga sig i hur skolorna använder sitt lektorsbidrag. Han har i alla fall en uppfattning om lektorers löner.

— De borde ha en ingångslön på 32 000—35 000, anser han.

På Ekebygymnasiet har man sett tydliga resultat av satsningen. Tidigare var elevernas intresse att läsa mer än den obligatoriska matematik A obefintligt. Nu ges såväl matematik B som C till sex—sju elever per år.

I skolans spartanska kafeteria sitter Linnéa Holmqvist och Lowisa Löwf som båda går i trean på livsmedelsprogrammet och har läst matematik C. Lowisa Löwf hade tänkt sätta stopp vid B-kursen men läste en kurs till av bara farten.

— Det gick så bra. Jag förstod mycket mer än tidigare, säger hon.

Linnéa Holmqvist funderar nu på att gå vidare till matematik D.

— Det betyder mycket att ha en riktigt bra lärare som kan förklara. Det gör det mer intressant att lära sig, säger Linnéa Holmqvist.

Och i stadshuset i Uppsala sitter Mohamad Hassan och filar på en fortsättning på lektorssatsningen. Han tar åt sig en del av äran för att ha inspirerat partivännen och utbildningsministern Jan Björklund till den nationella satsningen på lektorer. Samtidigt tänker han inte slå sig till ro med att staten nu har tagit tag i frågan.

— Nej, nu växlar vi upp och det vore bra om andra kommuner följde efter. Vår ambition är att ha fler lektorer och att de ska ha ämnesansvar på skolan. Samtidigt handlar mycket om ekonomi, vi har brist på lärare inom matematik och NO och måste kanske prioritera för att få lärare över huvud taget till de ämnena, säger Mohamad Hassan.