År 2009 antog riksdagen en proposition om ”Lika villkor” som ska garantera elever en likvärdig undervisning oavsett om de går i en skola med kommunal eller privat huvudman. Enligt propositionen skulle den inte medföra några nya skyldigheter eller kostnader för en kommun utan enbart förtydliga gällande regelsystem. En tydlig trend vid införandet av ”Lika villkor” var att många kommuner tvingades bygga upp nya, mer likriktade resursfördelningssystem. En påtaglig konsekvens blev att den andel resurser som fördelas efter socioekonomiska faktorer, till exempel andelen pojkar, elever med invandrarbakgrund, föräldrarnas utbildningsbakgrund, minskade dramatiskt.
I min kommun Huddinge äskade Barn och utbildningsförvaltningen (buf) om en förstärkning på 12 miljoner kronor för att åtminstone nå riksgenomsnittet i socio-ekonomisk andel bland landets kommuner. Nedrustningen hade uppstått vid införandet av ett nytt resursfördelningssystem. buf tilldelades 3 miljoner kronor extra – ett på sikt kostbart svek mot de elever som är i behov av specialpedagogiska insatser för sin utveckling.
Den hetaste frågan om ”Lika villkor” har handlat om en politiskt beslutad schablonmässig utbetalning av moms på 6 procent till fristående skolor. Uppsala med flera kommuner kunde tidigt, efter analyser av välrenommerade revisionsbyråer, redovisa att det var en kraftig överkompensation. Trots detta faktum drevs propositionen igenom i riksdagen av grumliga ”förenklingsskäl”!
Både Statskontoret och Sveriges Kommuner och Landsting (skl) har utvärderat konsekvenserna av ”Lika villkor” och beräknat ett mer exakt värde på överkompensationen.
SKL:s siffror visar att 232 miljoner kronor extra, varav momsen står för 143 miljoner kronor, har betalats ut av kommunerna under 2010 till skolor med privat huvudman.
Statskontorets beräkningar bekräftar att de fristående skolorna genomsnittligt har fått dubbel ersättning för moms jämfört med de faktiska kostnaderna. Slutsatsen är att de schablonmässiga ersättningar som finns idag, borde ligga i storleksordningen 2 till 3 procent.
De extra pengar som har överförts, har självfallet hämtats ur den kommunala resurskistan och i motsvarande ekonomisk grad satt en konkurrens på lika villkor ur spel. Nu ligger distinkta fakta öppet på bordet. Dessa kräver faktiskt att regeringen omprövar sitt beslut och snabbt skapar rättvisa förutsättningar för alla elever. Först då kan Skollagens skrivningar om ”Lika villkor” återfå sin förlorade heder och leva upp till löftet om likvärdighet.