I säkra händer

– Det här passar mig, säger Henrik och skär en rosa laxsida i strimlor.

– I skolan är det tjatigt och man ska sitta stilla mycket. Jag tycker bättre om att jobba med händerna. Någon gång ska jag starta en egen krog och den ska ligga på toppen av Mount Everest, säger han drömmande medan de jämna laxbitarna hamnar i ett rostfritt bleck.

I dag har Henrik besök i hotellköket av sina lärare Marie Lillvik och Helena Andersson samt hotellchefen Britt Samuelsson-Blixt. En trio som känner varandra sedan många år tillbaka eftersom Almåsgymnasiet använt hotellet för elever under lång tid.

Britt berättar att eleverna får praktisera inom hotellets alla olika avdelningar. En period kan det vara städning, en annan inom gästservice och konferens-verksamheten.

– Eleverna får också vara med och ordna och sköta frukostserveringen och ingå i köksavdelningen som omfattar både lättare matlagning och serveringen, förklarar Britt Samuelsson-Blixt, som började sin hotellkarriär som nattportier.

Inne i köket ska Henrik just ta ut en plåt med nygräddade pain riche ur den stora varmluftsugnen när en het, väldig ångpust stiger mot taket. Att stå på fel sida om ugnsluckan innebär en stor olycksrisk och för något år sedan inträffade en allvarlig brännskadeolycka med en elev som hamnade i ångmolnet.

– Ett restaurangkök är en farlig arbetsplats och därför är det av yttersta vikt att vi har klara direktiv för vad elever får göra och inte göra, förklarar Helena Andersson som är yrkeslärare med ett förflutet som kallskänka.

– Men trots att vi har säkrat upp alla arbetsplatser där våra elever finns, kan en olycka hända.

Almåsgymnasiet i Borås är en av de fyra skolor som klarade Arbetsmiljöverkets tillsyn utan krav på förbättringar eller inspektionsmeddelande. Skolan har ett fungerande arbetsmiljöarbete för sina elever, såväl under apl som under praktiska övningar i skolan, konstaterade Arbetsmiljöverket. Sammanlagt undersöktes 49 gymnasieskolor med yrkesprogram.

Arbetsmiljöutbildning för elever på de yrkesinriktade programmen integreras i undervisningen från i höst. Både Marie Lillvik och Helena Andersson menar att det finns både för- och nackdelar med detta.

– Det ställer stora krav på samordning och organisation för att säkerställa att eleverna verkligen får den undervisning i arbetsmiljö som de har rätt till, säger Marie Lillvik.

– En fördel är att det kommer in naturligt i de andra kurserna, men det kan bli ett glapp om lärare byts ut eller elever flyttar. Då kan elever missa en viktig del, menar Helena Andersson.

Marie Lillvik berättar att alla företag som gymnasiet använder har skrivit på ett avtal om arbetsplatsförlagt lärande. Ett avtal som säger att eleven inte är att betrakta som arbetskraft, utan har elevstatus under sin apl-tid och inte erhåller någon lön och att handledaren på arbetsplatsen i samverkan med gymnasiekolans lärare lägger upp arbetet för eleven.

– Avtalet innebär inte att eleven inte får arbeta på obekväm arbetstid eller finnas i närheten av farliga maskiner och verktyg, säger hon.

Förbudet mot riskfyllda arbetsuppgifter gäller nämligen inte om arbetsuppgiften ingår i elevens yrkesutbildning och sker under direkt handledning av särskilt utsedd instruktör. I Henriks fall restaurangkocken Markus. Riskfyllda arbetsuppgifter får också förekomma om uppgiften ingår i yrkesutbildningen och finns med i kursplanen.

– Elever som senare ska arbeta i restaurang och storkök måste förstås få möjlighet att möta och arbeta vid de maskiner som används. Hur ska de annars kunna lära sig, funderar Marie Lillvik.

– Men visst händer det att handledare ringer och frågar oss om hans elev får använda skärmaskinen att skära med …

Almåsgymnasiets elever verkar vara genuina globetrotters som gärna ser sig om i världen. Ett sätt som många använder är att göra sin apl i utlandet. Genom sökta medel från Internationella programkontorets Atlasprojekt får skolan möjlighet att varje läsår skicka ett tjugofemtal elever som fyllt 18 år till Tyskland, Norge, Portugal, Kenya och Zambia. Snart åker de första eleverna också till Indien och Kina.

Varje enskild arbetsplats dit elever skickas har ett avtal med Almåsgymnasiet. Alla har också haft besök av lärare i samband med att de första eleverna anlände, oavsett världsdel, land eller stad.

–Det är förstås lite speciella krav på säkerhet som gäller i vissa länder, säger Marie Lillvik.

– Vi måste alltid i första hand se till trygghetsfaktorn för våra elever. Det kan handla om att i avtalet se till att eleven får transport till och från apl-företaget, om det finns risker med att gå ensam. Vi behöver ofta också en särskild dokumentation i samband med utlandsavtalen.

Även om överförfriskade hotellgäster kan utgöra en av arbetsmiljöriskerna för elever och anställda inom svensk hotell- och restaurangverksamhet, så menar hotellchefen Britt Samuelsson-Blixt att det inte föreligger några problem att uppfylla skolans kravlista på arbetsgivare som tar emot elever.

– Vi måste se till att arbetet blir säkert för eleven genom att ge tillräcklig introduktion och handledning och att eleven arbetar under ledning och tillsyn av en lämplig person.

Skyddsombudet ska också underrättas om elevens arbetsuppgifter och kunskapsnivå, eftersom vissa elever kommer från högre utbildningar och redan har kurser och erfarenhet från branschen i bagaget. Andra elever kan komma från årskurs åtta i grundskolan och gör sin första praovecka.

– Eleven ska bära arbetskläder för de uppgifter som utförs. Står man i receptionen och tar emot gäster så behövs en annan uniform än om man städar rummen, förklarar Britt Samuelsson-Blixt.

Jeanette Stensson går sista året på hotell- och turismprogrammet och trivs bra på hotell Plaza. Hon har uniform med egen namnbricka väl synlig. Hon har fyllt 18 år och får därmed även arbeta i hotellets bar och servera gästerna drinkar. Hon rör sig världsvant innanför bardisken och fyller ölglasen till törstiga gäster.

– Många gäster ger beröm för att vi tar emot elever och det betyder goodwill för oss. Men det ska klart och tydligt framgå av namnbrickan att de är praktikanter för att gästerna inte ska förvänta sig att de blir bemötta av erfarna och utbildade yrkesmänniskor, säger Britt Samuelsson-Blixt.

– Att arbeta i receptionen eller baren innebär att man står upp ganska många timmar i sträck, säger Jeanette Stensson.

– Skolan håller med arbetsskor när sådana är nödvändiga, tillägger Marie Lillvik som arbetat som yrkeslärare och apl-samordnare sedan 1986.

Men ”Foppatofflor” eller tunga arbetsskor med rågummisula göre sig icke besvär, även om de är sköna för fötterna.