Med hämtmat, möjlighet till barnpassning och vård av barn vill förskolan Utflex underlätta vardagen för förskolebarnens föräldrar. Men vissa är tveksamma till om det är något som förskolor ska ägna sig åt.
– Förskolan har tidigare drivits både som föräldrakooperativ och som kommunal förskola. När det kom signaler om att kommunen på lång sikt planerar att stänga alla enavdelningsförskolor och avyttra lokalerna som kommunen hyr bestämde vi oss för att försöka driva verksamheten vidare i privat regi, säger hon.
– Vi är en liten förskola med 21 barn som satsar mycket på utevistelse och friluftsliv. Vi ville kunna fortsätta på samma sätt och inte slås ihop till en större enhet på annan plats.
Marie-Louise Nordin hade för länge sedan läst om en förskola i Köpenhamn, Drønning Olga, som erbjöd föräldrar olika extratjänster. Något som hon, till skillnad från många andra, upplevde som mestadels positivt. De tankarna bar hon med sig när det blev aktuellt att starta eget. I den danska förskolan kunde föräldrar dessutom få hjälp med tvätten mot betalning och följa sina barn i förskolan med hjälp av webbkameror.
– Jag förstår att vissa upplever det här som provocerande och kontroversiellt, men det tror jag beror på att man inte skiljer på vad som är vad. Verksamheten på förskolan ska fungera som vanligt och går alltid, alltid i första hand. Extratjänsterna är något annat som ligger utanför det, säger Marie-Louise Nordin.
På Utflex förskola får föräldrarna betala 50 kronor för en portion varm mat och 30 kronor för en fryst matlåda. Taxan för barnpassning på kvällstid är 100 kronor i timmen och 170 kronor i timmen för vård av barn på dagtid. Barnpassning och barnvård räknas som så kallade Rut-tjänster med möjlighet till skatteavdrag.
I mitten av september hade några föräldrar nappat på hämtmat och barnpassning men någon vård av sjuka barn har inte varit aktuellt. Personalmässigt har förskolan en organisation som gör att verksamheten inte ska påverkas av servicetjänsterna. Istället för att bara kunna erbjuda kokerskan en halvtidstjänst kan man fylla ut tiden till en heltid med middagsmatslagningen som en del, säger Marie-Louise Nordin.
– Många ska iväg från jobbet direkt till träningar på kvällen och då tycker jag att det känns bra att kunna erbjuda ordentlig färdigmat istället för en hamburgare eller pizza på vägen.
Den person som utsetts att vårda sjuka barn arbetar som barnskötare hos er men har ingen vårdutbildning. Ser du några risker med det?
– Nej, allt bygger ju på att föräldrarna har förtroende för den här personen och det handlar ju inte om att ta hand om barn med lunginflammation direkt.
Är det ett viktigt ekonomiskt tillskott för er, att få snurr på extratjänsterna?
– Vi räknar inte med att skära guld direkt. Men för ett litet företag är det ju så att alla pengar som rullar in är bra.
På tidningen Förskolans Facebooksida blev reaktionerna blandade när nyheten om Utflex extraverksamhet blev känd (se separat ruta). Bland annat lyftes frågan om var gränserna går för förskolans uppdrag.
Servicetjänster i förskolan är inte en fråga som Lärarförbundet har tittat på eller tagit ställning till.
Marie Gummesson, ordförande i förbundets skolformsnämnd för förskolan känner inte till någon annan förskola som säljer servicetjänster och nämnden har inte tidigare ställts inför frågan.
– Om förskolor säljer servicetjänster är det viktigt att de är tydliga med att det är två helt skilda saker som man ägnar sig åt: förskolan, vars uppdrag utgår från läroplanen, och en helt annan del som inte alls har med läroplanen att göra.
– Jag har svårt att föreställa mig att det här skulle bli en trend. Men blir det utbrett kan det nog finnas en risk för att den allmänna synen på förskolan, som har förändrats från att vara en verksamhet enbart för att föräldrarna ska kunna arbeta eller studera till att vara en förskola också för barnens egen skull, kan falla tillbaka, säger hon.
Opinionsundersökningar visar att den allmänna synen på servicetjänster har ändrats mycket på senare år. Särskilt efter 1 juli 2007 då det blev möjligt att göra avdrag för så kallade hushållsnära tjänster genom den så kallade Rut-reformen.
– Efterfrågan på tjänster som underlättar vardagen ökar snabbare än efterfrågan på produkter. Det är en allmän trend i samhällen där man har en bra materiell standard, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på arbetsgivarorganisationen Almega, som organiserar tjänsteföretag och däribland fristående förskolor.