Religionsämnet är mer omfattande i nya läroplanen, och etik och livsfrågor har en framskjuten plats. Det gör betygsättningen till en stor utmaning för många lärare, menar Annika Lindskog som varit med och tagit fram ett prov- och bedömningsstöd för årskurs 9.
– Den största skillnaden är att det blivit mycket tydligare vilket innehåll lärare ska undervisa om. Det centrala innehållet går inte att komma undan, det ska behandlas och bedömas, säger Annika Lindskog, biträdande projektledare för prov- och bedömningsstödet i religionskunskap i årskurs 9.
Religionskunskapsämnet har blivit mer omfattande. De förmågor elever i olika åldrar förväntas behärska har blivit fler och mer kvalificerade, konstaterar hon.
– Att fylla undervisningen med ett tydligt religionsinnehåll kommer att bli en utmaning. Det är också viktigt att jobba medvetet med de förmågor som efterfrågas i kursplanen och öva eleverna i att analysera och föra resonemang.
Bedömning och betygsättning kommer att bli en svår uppgift för många lärare. Men det gäller inte bara för Image may be NSFW.
Clik here to view.
religionskunskap. De flesta ämnen har fått ett utökat innehåll, påpekar hon.
– Jag är djupt bekymrad över den nya 4–6-lärarutbildningen. Det är möjligt att gå utbildningen och bara läsa en halv termin SO. Att på den tiden tillägna sig allt innehåll, didaktiska redskap och tek-niken att avgöra var eleven befinner sig på en femgradig skala blir en utmaning för lärarutbildningarna!
Betyg i årskurs 6 ställer också stora krav på samordning mellan skolor. Hur de är organiserade på kommunnivå kommer att påverka betygsättningen, säger Annika Lindskog.
– I 6–9-skolor kommer betygen i års-kurs 6 att sättas av lärare som inte haft eleverna mer än en termin. Det kommer att bli väldigt viktigt med samordning mellan skolorna.
Annika Lindskog ser både möjligheter och risker med nationella prov och betyg i årskurs 6. Det kommer att bli många prov för att säkerställa betygen. Något hon tror kan bli bekymmersamt – särskilt för pojkar.
– Men tittar man bara på religionskunskap så kan betyg och nationella prov innebära att det får högre prioritet. Ibland har ämnet behandlats lite styvmoderligt i de yngre skolåren. Det kommer inte gå att hoppa över det längre.
Det har varit ett intensivt år för Annika Lindskog och hennes kollegor som arbetat med prov- och bedömningsstödet till kursplanen i religionskunskap.
Uppdraget från Skolverket var att det skulle handla om etik och livsfrågor, de områden som ansågs som särskilt besvärliga att bedöma och betygsätta.
– Det är lättare att konstruera och bedöma prov om världsreligionerna än de områden som lyfter fram etiska resonemang eller förmåga att analysera livsfrågor.
Och många lärare har av tradition valt att inte ha prov på den delen av innehållet. I stället har man öppna diskussioner eller inlämningsuppgifter som inte bedöms.
– Min erfarenhet är att prov i religionskunskap i värsta fall blir ett slags glosförhör, där stora resonerande frågor undviks. Antingen för att det är allmänt besvärligt eller för att man inte är van. Det kan också finnas en rädsla för att eleverna ska känna sig kränkta i sin integritet.
Men i den nya kursplanen och i kunskapskraven är livsfrågor och etik en sådan stor del att det inte går att undvika, betonar Annika Lindskog.
En förändring är att eleven som individ tonats ner. De egna tankarna, reflektionerna och värderingarna lyfts inte längre fram på samma sätt som tidigare. En analys av den förra kursplanen visade att det kan vara problematiskt när elever ska utgå från sig själva och sitt sätt att förhålla sig till livsfrågor.
– Som elev är det lätt att få skrivkramp, fastna i att undra över vad man ska svara och ge ett politiskt korrekt svar. Det intressanta är ju om de kan utveckla ett resonemang och väga för eller emot.
Det kan också vara svårt att göra bedömning som rör livsfrågor pålitlig.
– Det är svårt att bedöma elevers resonemang om de ska utgå från sig själva. Att bedöma en analys av hur andra gör i till exempel en film är lättare.
I den nya kursplanen handlar etik och livsfrågor mer om att analysera hur andra förhåller sig och att analysera hur frågorna skildras i populärkultur.
– Men det finns inget som hindrar läraren från att integrera elevernas egna funderingar i undervisningen.
Nationella prov i SO:
Vårterminen 2013 genomförs en testomgång. Från och med vårterminen 2014 införs nationella prov i SO i årskurs 6 och 9.