Det är viktigt att man närmar sig alla religioner på liknande sätt, med likvärdig ton och intresse. Det anser Jenny Berglund, lektor i religionsdidaktik.
– Det finns alltid en logik, men det kräver att man har kunskaper, säger Jenny Berglund, som arbetar på Södertörns högskola.
För många svenskar tar religionen väldigt lite plats i vardagen. Därför finns en risk att de uppfattar religiöst aktiva, troende människor som konstiga. Men de använder ofta inte motsvarande glasögon när de betraktar ateismen och sekularismen, betonar hon. De tar dem för givna, det är en utgångspunkt, något som lätt betraktas som ”neutralt”. Vi bör se att alla har en tillhörighet, inte bara den som är religiöst praktiserande.
Att sekulariserade svenskar ofta inte vill kalla sig kristna kan ses som ett lutherskt sätt att definiera religion, påpekar hon. Att vara kristen innebär då att vara aktivt troende. Men i andra delar av världen kallar
sig människor utan problem kristen, muslim eller hindu – det kan definieras av vilka högtider man firar eller den mat man äter.
Många religionskunskapslärare är upptagna med att jämföra olika religioner och glömmer att lyfta fram de stora skillnader som finns inom religionerna, påpekar hon.
– Ofta bortser man helt från faktorer som utbildningsbakgrund, klass och etnicitet.
Jenny Berglund tycker att man ska visa så många olika bilder som möjligt inom varje religion. Kanske vet vi att det är skillnad mellan en pingstvän och en katolik. Men en hindu kan ha Armanikostym och arbeta för ett telekomföretag i Delhi eller leva som brahmin på den indiska landsbygden. Musikens ställning i islam varierar från muslimska rap- och hårdrocksgrupper i USA till de afghanska talibanernas totalförbud mot musik.
– Fanatiker i alla religioner har kanske mer gemensamt med varandra än med andra inom religionen.
Därför är det bra att de nya kurs- och ämnesplanerna i religionskunskap mer än tidigare betonar den inre variationen i de olika religionerna. Det ökar förståelsen, menar Jenny Berglund. Att begreppet tolerans har försvunnit behöver inte vara negativt.
– Det har funnits en kritik mot ordet tolerans. Man kan se det som att man inte behöver respektera oliktänkande, utan bara ”stå ut” med dem. Nu betonas för-ståelsen mer.
Hon betonar dessutom att vi inte bara bör prata om olika religioner, utan om livsåskådningar. Annars missar vi lätt kopplingen att det finns massor av sätt att vara ateist på. Ateister har till exempel olika inställning till religiösa traditioner – en del firar jul, andra inte. Några ateister arbetar aktivt mot religioner, andra kan se ett värde i att andra är religiösa.
Ibland lägger man för stor vikt vid den religiösa identiteten, tycker Jenny Berglund. Man glömmer att alla människor har flera olika identiteter, varav den religiösa är en. Man kan också vara fotbollsspelare, syster eller centerpartist till exempel. Det borde man kunna prata om på ett naturligt sätt i klassrummet.
– Att jag är jude och du är hindu behöver inte avgöra hur du behandlar mig som medmänniska. Ibland undrar jag om inte bästa sättet att skapa förståelse är att spela en fotbollsmatch eller dricka en kopp te ihop!